Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Olika slag av ortnamn. Tolkning av valda namn - B. Bebyggelsenamn - 2. Bebyggelsenamn i egentligare mening
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
finnas på Öland (Skärlöv och — som det tycks —
ett försvunnet "Hughleef") och i norra Småland
( Adelöv ).
På ungefär samma sätt som vid -lev ligger
frågan ur här förevarande synpunkt vid de många
namnen på -inge. De ha uppstått på följande sätt.
Genom avledningsändelsen -ingf ej eller -ung fe),
angavs en person såsom härstammande från en
annan person, eller från en viss ort varom den före
ändelsen gående stammen lämnar närmare besked.
Särskilt nyttjades pluralformen på -ingfijar o. s. v.
som gemensam beteckning för en släkt eller famili;
dennas härkomst anges alltså genom ordets första
del. Folkungarna härstammade från en Folke,
Knytlingarna från en Knut; och en familj som
kommit från en ort Hammar kunde kallas
Hämringår, alldeles som vi tala om skåningar,
värmlänningar o. s. v. De många ortnamnen på -inge
innehålla den gamla genitiven på -ingf i Ja av
sådana plurala beteckningar på -ingfijar; ordet by
el. dyl. kan och bör då i många fall tänkas såsom
underförstått. Men strängt taget kan från början
även själva området, utan tanke på bebyggelse,
vara åsyftat. Hakunge betyder sålunda
’Hakes-ättlingarnas by eller gård eller -område’, Hamring-c
’de från Hammar komnes bv eller gård’ o. s. v.
Den senaste typen skiftar, såtillvida som
Hämrin-gar också kan betyda ’personer som alltjämt
b o vid "hammaren" (d. v. s. klippan eller
bergudden)’ —■ jfr skåningar om dem som alltjämt bo i
Skåne —; och sålunda behöver ej Hämringe
hänvisa på bebyggarnas härkomst från annan ort.
Uttringe i Södermanland t. ex. betyder ’deras gård
som bo vid sjön Uttran’.
I fråga om -stafdj brukar man utan vidare taga
för avgjort, att vi ha att. göra med primära bebyg-
118
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
