Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Olika slag av ortnamn. Tolkning av valda namn - Tillägg om kultiska eller mytiska namn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
direkt stått i samband med kulten, och varur då.
sedan en by (eller gård) uppstått. Det synes
utsiktslöst att kunna göra detta i andra fall än då
namnet direkt talar om ett tempel. Man är
överens om att upptimrade tempel inom Nordens
hedendom är ett jämförelsevis sent förvärv söderifrån.
Man har emellertid antagit att ordet hov, som i
isländskan faktiskt har denna innebörd, i kultiska
ortnamn alltid just åsyftar ett tempel, till vilket
folket från omnejden samlades. Även om detta
vore oomtvistligen riktigt för Norge —■ för vilket
land satsen uppställts —, får det icke utan vidare
tillämpas på alla de svenska Hov, Hova och de
ganska få -hov. Det bör nämligen först framhållas,
att det ej ens kan anses klart, att hov i Sverige
alltid eller ens i de flesta fall haft kultisk innebörd;
man bör räkna också med betydelsen ’(förnämlig)
gård’. I Sverige svara ofta namn på -vi och -harg’
(jfr nedan) mot de norska namnen på -hov — blott
i norra Bohuslän (och möjligen i Västergötland)
träffas enstaka, omdiskuterade exempel på typen
gudanamn + -hov. Det vill då synas möjligt, att
begreppen hov i Norge och vi, harg i Sverige varit
någotsånär jämförliga. Men vi anses med fog från
början blott åsyfta ’helig ort’, och harg betyder
egentligen ’stenhop’, men som kultnamn väl
’(konstlöst) stenaltare’. Kanske därför de äldsta -hov i
Norge ha en blygsammare innebörd än ’upptimrat
tempel’. Och då komme väl samma möjlighet i
betraktande även för dem av de centralsvenska -hov
som eventuellt ävenledes haft kultisk innebörd. —
Då så många gamla kultnamn redan tidigt
beteckna bebyggelser, har vägen tydligen åtminstone i de
flesta fall varit likartad den varpå så många andra
naturnamn (eller på gränsen därtill stående namn)
blivit bebyggelsenamn (s. 83). I den mån helge -
127
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
