- Project Runeberg -  Konsten att bli gammal men vara ung : vegetariska spegelbilder /
17

(1920) [MARC] Author: J. L. Saxon
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konsten att bli gammal men vara ung

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


»Men om han ej kan bli fullt frisk, så kan han i
alla fall bli mycket bättre?»

»Just så. Man böjer sig aldrig förgäves i lydnad
för den outsägligt goda moder Natur. Hon lönar
alltid kungligt. Om människorna anade huru tacksamt
det är att leva i enlighet med de lagar, som äro
bestämmande för oss, skulle de allmänt övergå till detta
levnadssätt. Nu leva de oriktigt på grund av
tanklöshet eller på grund av att de — som er man —
anse det likgiltigt, vilken drivkraft de bruka för
kroppsmaskineriets drift. Och straffet uteblir
aldrig. De bli modlösa, trötta, nervösa — livet blir en
plåga i stället för vad det skall vara: en fröjd, en
njutning. Och så dö de i förtid. Och att bli
livstrött, arbetsoduglig eller att dö i förtid är ett brott,
en synd för vilken vi — tro mig — skola stånda till
ansvar en dag, då det blir fråga om huru vi förvaltat
de pund vi fått för att i egenskap av Gud Faders
medarbetare göra världen ljus och lycklig. Leva vi
naturenligt, så bli vi friska, glada, arbetsvilliga och
arbetsdugliga ända upp i ålderdomen. Ett land
utan åldringar är ett land av självmördare. Ty
naturen har självfallet haft sin stora och betydelsefulla
uppgift med ålderdomen: den skall ge världen de
samlade erfarenheterna, det visa — och alltså milda
— omdömet, den godgivna handen, styrd av en
hjärna, som vet, att de verkliga skatterna ej äro
av den art, som rost och mal förtära, utan sådana
vilka kunna tagas med till det obekanta landet
bortom tiden och gränserna, när döden infinner sig, icke
som den fruktade fienden, motsedd med skräck och
fasa, utan som den, vilken vid arbetsveckans slut

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:52:20 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/varaung/0021.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free