Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Upsala studenters vårfest
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Du har vår sympathi, ädle riddare! då du tar en fårskock
för en krigshär, en väderqvarn för en jätte eller en
bondpiga för en gudomlig skönhet, ty det är vår egen saga,
du till en viss grad framställer, och dock kunna vi icke
låta bli att le åt dig! Framför Don Quixote rida tvenne
verkliga riddare, som bättre än han vetat följa med sin
tid; det synes på deras praktfulla rustningar och deras
glada och om "ingegno" just icke vittnande drag. Straxt
efter komma gående af sig sjelfva de riddareromaner
genom hvilkas läsande Don Quixote blef hvad han blef.
Bredvid hidalgon rider på en åsna, som "hvarje rättvis
menniska ansåg för den, som egentligen borde hafva
blifvit buren", Sancho Panza, hans dumma och trogna
vapendragare, det inskränkta förståndet i tjenst hos den
överspända fantasin. Derefter den strängaste af alla critici,
pastorn i byn La Mancha, som mönstrade Don Quixotes
bibliothek, uppbrände de förderfliga riddareromanerna och
till slut gjorde honom olycklig genom att göra honom klok.
Så en värdshusvärd, som af Don Quixote blef tagen för
en castellan och som dubbade honom till riddare med en
slef. Så tvenne väderqvarnar, som af riddaren anses för
jättar och angripas. Kommer så en barberare till häst,
hvilken beskedliga karl är försedd med rakattiralj och ett
handfat af messing, som han för mera beqvämlighets skull
satt på hufvudet. Don Quixote tror emellertid att det är en
gyllene hjelm, tillhörande den store Mambrino och från honom
stulen af barberaren, hvilken han derföre anfaller och
beröfvar handfatet. Men äfven förnämare folk råkar ut för
hans misstag; i en kalesch åker en spansk dam,
escorterad af tvenne benediktinermunkar, hvilka af Don Quixote
misstänkas hafva bortröfvat damen och följaktligen af
honom anfallas och bortdrifvas. Derefter tvenne
bondflickor till häst, trinda och trefliga jäntor, af hvilka
riddaren, som tager dem för prinsessor, utväljer den ena
till sitt hjertas dam och kallar henne Dulcinea af Toboso.
Der kommer ett brokigt komediantsällskap, som i Don
Quixotes historia omtalas, och som ämnar sig till byn la
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
