Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
viktigt fynd. Våra landskaps gränsförhållanden
äro ännu mycket oklara.
Antero hade nu hoppat ned från stenen.
— Husbond, vet ni om det ännu finnes
någon här som kan sjunga gamla runor?
Husbonden gaf honom ett misstroget ögon-
kast, svarade icke, utan sade till Risto:
— Ja, ett verktyg behöfves här nog.
Först då Antero upprepat sin fråga, gen-
mälte han:
— Jag vet inte, jag tror det inte.
— Här finnes väl nog någon gammal man . . .
har ni, husbond, aldrig hört dessa runor sjungas?
Kanske kan ni själf några? Det må vara huru
litet som helst — det är detsamma — allt måste
dock räddas undan glömskan.
— Nej, jag kan icke ....
— Jag skulle uppteckna dem. Jag har till
en stor del just fördenskull företagit denna resa.
— Hvarför skall man teckna upp sådant
skräp? Vore det inte bäst att glömma allt det
där helt och hållet.
— Skräp? sade Antero, färdig att förklara.
Men i detsamma kom flickan, som hämtat
kaffe, och hviskade något åt husbonden, som
sade:
— Jag hör att kvinnfolket redan . . . ja,
låt oss gå att få en bit mat på morgonkvisten.
Då de aflägsnat sig från stenen, som var
belägen så mycket högre än gården, att man
11
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>