Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Han hade först gladt sig vid underrättelsen
om systerns besök; men skulle Karolina nu komma,
vore han väl tvungen att genast begifva sig bort
med henne, utan att kunna stanna här.
Prosten ledsagade sina gäster öfver gårds-
planen till en liten byggnad, som nästan helt
och hållet var dold mellan träd och buskar och
till en del nedsjunken i jorden, så att golfvet var
lägre än marken. Dess tak var becksvart, men
väggarna voro hvitbilade, och golfvet var betäckt
med mattor. Längs väggarna stodo bänkar, och
vid dörren, midt emot den gamla gråstensugnen,
en tvåvånings träsäng, höljd af ryor.
— Det här kalla vi för vår katsa. Här har
jag fått mången vacker fisk. Kan ni gissa, hvem
jag engång fick? Jag ser en morgon ett par ski-
dor stå uppställda mot yttre väggen. Jag går
för att taga reda på, hvem det kan vara, och ser
en man ligga där på ungsbänken med pjäxor på
fötterna och en vedklabb under hufvudet. Då
dörren slår igen, hoppar han raskt ned, och fram-
för mig står själfva — Elias Lönnrot.
— Elias Lönnrot?
— Ipsissimus. Vi ha i tiden varit med om
att stifta Finska Litteratursällskapet. Jag minns
den dagen som i går. Vi sutto i Keckmans vinds-
kammare, då det hördes fottramp och snabba steg
i den mörka trappan och Martin Lindfors, för
närvarande läkare i Kuopio, en liflig och entu-
45
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
