Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hon hafva blifvit en smula gladare under väntan
på er. Robert förmår måhända bäst af alla in-
verka på henne. Hvad det varit svårt allt detta!
— Stackars Selma, hvad du måste ha haft
mycket bekymmer. — Nå, huru är det med Otto?
— Han har nu åsamkat oss jämförelsevis
mindre bekymmer än förut. Han är nu bosatt
på det där hemmanet, som Olai slutligen köpte
åt honom. Det ville icke gå här, ehuru pappa
försökte hålla honom som inspektor. Vi hafva
nog hört, att han då och då på marknadsfärder
rumlat ganska mycket, men som nykter är han
vänlig och beskedlig. Och arbetsam är han; jag
tror därför, att då han nu blifvit sin egen — Vi
ville på inga villkor förmå pappa att visa honom
det förtroendet; men han är ingalunda utan begåf-
ning, ehuru det icke gick för honom i skolan.
Blott han nu finge en passande och präktig hustru
. . . Men mest är jag i alla fall bekymrad för
Lauri, om jag nu skall tala om för dig alla mina
sorger.
— Nå, hvarför?
— Du vet, Hedda, den där fader- och mo-
derlösa flickan, som vi upptagit och som varit
hos oss allt sedan hon var tio år gammal.
— Den där inpigan.
— Ja, nu hafva vi skickat bort henne.
— Inte —?
— Nej, nej, ingenting dylikt, men af allt
hvad jag lockat ur henne, eller rättare, af allt
90
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>