Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
såg ut som en liten sjö. På udden stod en
gammal vacker herrgård med brutet tak, liksom
prästgården, hvitmålad och omgifven af ofantliga,
lummiga björkar. Mellan karaktärsbyggnaden och
stranden utbredde sig en präktig trädgård med
raka gångar och ett litet lusthus.
— Hvem är den gamle herrn, som står där?
— Det är farbror Carpelan. Han gör ingen-
ting annat än sköter om sina blommor.
— Han kallas Blom-Kalle!
— Tyst, Ville! — Vi skola akta oss för
brokistan.
— Hvilken brokista?
Den äldste af gossarna berättade, att det förr
i världen funnits en bro här, hvilken det svenska
krigsfolket förstört för att hindra ryssarna att
gå öfver älfven; då hade deras general befallt dem
att vada öfver, men tusen man hade drunknat
och ingen förmådde nå andra stranden; generalen
hade själf stupat, en kanonkula hade slitit honojp
i tvenne stycken.
Samma morgon hade en korp tre gånger
flugit öfver hans hufvud på prästgårdens gårdsplan.
De kommo till en liten holme, som till en
del ännu var öfversvämmad af vårfloden, så att
båten kunde styra in mellan träden. Då båten
åter sköt ut, var den så full med björkar, att
det var omöjligt för gossarna att ro. Antero
måste ensam med styråran paddla den framåt.
105
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
