Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
på nytt, och utblåsande lätta rökringar fort-
satte han:
— Herr professorn har kanske delvis rätt.
Låt oss icke vara orättvisa emot oss själfva,
icke underskatta vår förträfflighet. Vi äga ju nog
mycket, hvaröfver vi kunna känna oss stolta.
Äta vi icke godt, utom då vi äta barkbröd?
Dricka vi icke godt, och mycket — folket har ju
sitt brännvin året om? Och sedan vi ätit och
druckit, sofva vi den långa vinternatten bak den
sköna varma ugnen och drömma så godt den
stilla drömmen om alltings fullkomlighet. San-
nerligen är icke detta idealiska förhållanden, som
månget annat folk skulle afundas oss. Skada
blott, att vi icke kunna exportera vår sömn och
med denna naturprodukt lyckliggöra den öfriga
världen. Men vi exportera ju i stället litet tjära,
vi tillverka ju korf och tvål och osande talgljus
och raumospetsar och viborgskringlor. Och
trycka och köpa vi icke böcker, och utgifva vi
icke tidningar? Och om tvål och tidningar och
böcker också skulle förekomma sparsamt, så be-
gagnas korten desto flitigare. Det finnes stora
folk och rika länder, hvilka måste åtnöja sig med
blott ett enda språk såsom bildningsförmedlare,
medan vi däremot äga tvenne och nu till och
med ett tredje erbjudes oss. Was willst du noch
mehr?
Professorn svarade blott med en axelryck-
ning.
138
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
