Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12.
Det var alltid litet högtidligt, då man från
prästgården på söndagsmorgonen skulle anträda
färden till kyrkan, men isynnerhet var detta fallet
sådana helgdagar, då prosten själf predikade. Allt
husfolket och alla gäster visste, att de bröto emot
god sed, om de icke voro närvarande vid frukost-
bordet, där de, enhvar stående bakom sin stol, in-
väntade prosten, som infann sig i hela sin ståt, hög-
tidlig och allvarsam, och efter att ha ställt sig bak-
om sin stol och knäppt ihop händerna, läste bords-
bönen, hvilket blott skedde om söndagarna. Han
var liksom förvandlad, han tycktes icke vara samme
man som i går på kokkobacken, han yttrade un-
der måltiden icke många ord, och hans vördnads-
bjudande uppträdande tryckte sin prägel på de
öfriga, hvilka samtalade med saktare röst än van-
ligt. Samtalet inskränkte sig nu också endast till
sådana frågor och anmärkningar, som huru gäs-
terna hade sofvit, att väderleken hade blifvit en
smula kyligare — eller: får det lof att vara mera
183
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
