Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 22
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kantorskan och hennes dotter hade suttit
tysta och utan afbrott iakttagit och granskat
Antero.
— Nu måste vi gå.
— Kom nu ofta och hälsa på oss, så länge
det är möjligt.
De följde gästerna till porten och återvände
därefter igen till trädgården.
Karolina begynte se om sin drifbänk, och
Antero bar upp vatten från stranden. Han greps
under denna sysselsättning plötsligt af en varm
hemkänsla, en känsla af frändskap och samhö-
righet med den omgifvande naturen. Han hade
ju en syster, och de hade båda gemensamma
sträfvanden. Och detta var deras gamla hem, på
detta sätt hade kanske far och mor i tiden syss-
lat och arbetat.
Tänk om detta verkligen vore hans hem
!
Tänk om han vore präst här ! Denna präst-
gård skulle då ha en annan prägel än nu, den
skulle vara en medelpunkt för hela socknen,
en mönsterprästgård, där vänner och bekanta
skulle samlas för att utbyta tankar och idéer, dit
andra skulle komma för att erhålla råd såväl i
världsliga som i andliga ting.
— Hvad funderar du på, Antero?
— Jag tänker bara på, huru det skulle vara,
om detta vore vårt hem.
— Men det är det ju, åtminstone så länge
du önskar.
367
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
