Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 22
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De sutto igen på gräsbänken under den stora
hängbjörken . . .
Ehuru Karolina skrämdes af sina egna tan-
kar, lät hon sig likväl under dessa dagar invag-
gas i Anteros ljusa drömmar. Hon ville trots sin
oro föreställa sig, att detta var deras gemensamma
hem. Men hon drömde nu, att den hårda verk-
lighet, i hvilken hon lefde, aldrig existerat för
henne, utan att hon ensam lefvat här hela denna
tid och att Antero nu kommit hit och tagit henne
till sig för att sköta hushållet på hans präst-
gård.
— Ja, jag skulle tjäna er —
— Hvilka menar du?
— Dig och henne, och jag skulle vårda edra
barn . . . skratta du bara, men hvarför kan jag
icke få drömma så, om jag också inte får hop-
pas —. Fastän du inte själf tror det, så är jag
ändå öfvertygad om, att du skulle blifva en
god präst.
— Åtminstone skulle jag inte duga till präst
för de väckta.
— Säg inte så. De skulle komma att hålla af
dig liksom af far. Jag läste det i deras blickar, och
jag uppfattade också af deras samtal, att de önskade
det du skulle blifva präst. Vet du, hvad raja-
vaara-bonden hade sagt åt kantorskan: „Man vet
inte, om han inte en gång i tiden kommer att
ikläda sig sin fars kappa. Större under har man
24 369
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
