Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 23
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
deras dotter, jag har inte heller sett dem mer . . .
Hör du, unge man, hvad funderar du på? Det
finnes så mycken tragik i lifvet — men beklaga
mig inte, för jag gör det inte ens själf mer, —
jag är numera ingenting, har aldrig varit något.
Han sjönk ned emot bordet . . .
— Ni skall inte, — försökte Antero, men
gubben gjorde en afvärjande åtbörd.
Efter en stund upplyfte han sitt hufvud och
stirrade på Antero.
— Hvem är du? Hvarifrån har du kommit
hit? Jaha, jaså, jag förstår — så, så . . .
— Jag kommer senast från Korpivaara, jag
var där på ett stort möte, som hölls af de väckta,
sade Antero för att säga något.
Gubben påminde sig något, uttrycket i hans
ansikte klarnade.
— Du tror det väl knappast, men vet du, jag
har också en gång varit klädd i skörtdräkten.
— Har ni varit väckt?
— Väckt — jag har varit allt och ingenting.
Jag lät en gång göra mig fromhetens uniform,
då jag af en väckt gubbe råkat få vadmal som
betalning^ för läkemedel, som jag gifvit honom.
Här började löpa skörtfolk i långa banor, gubben
Paavo var själf åtskilliga gånger hos mig med
brännvin. Vi blefvo goda vänner och skildes
alltid åt under omfamningar. Dryckenskap är
enligt deras åsikt ingen synd, utan snarare en
förtjänst, som det också verkligen är — det är
398
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
