Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 26
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ken under solen, hvilken klar och strålande
värmde som vårsolen, när den skiner på skaren.
Då han på morgonen vaknade, omgafs han
ännu af samma klarhet. Solen sken på ång-
ande tak och de skuggiga platserna voro ännu
hvita af rimfrost. Hela den lägre ned belägna
nejden var insvept i dimma. Samma syn som
då — den var storartadt härlig!
Husbonden kom redan från åkrarna, med ett
afbrutet halmstrå i handen.
— Har det varit frost?
— Ja. Den här gången kom den uppifrån
— här uppe tog den, men där nere lämnade den
allt oskadt. Det var i natt himmelsk frost, som
man säger.
— Och hvad blir följden?
— Vi måste gå och låna af ekorrarna nu.
Anteros hjärta skälfde. Frost? Hade den på
en enda natt förstört all gröda, omintetgjort ett
helt års ansträngningar? Och i husbondens an-
lete kunde man icke läsa minsta spår af miss-
nöje, knöt eller klagan. Han rasade icke, han
förbannade icke, han höjde icke hädande sin hand
mot himlen.
Och Antero blygdes öfver sig själf.
Då han några dagar senare lämnade gården
och klättrat öfver ledet, sade den gamla värdin-
440
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
