Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7.
Karilas unge husbonde hade lämnat Antero
— gladt hade han hoppat ur släden och spänt
skidorna på fötterna. Han hade följt sin gäst
öfver en stor fjärd, och först på dess andra strand
hade han tagit afsked; på återvägen ämnade han
skjuta orrar på några björkbevuxna holmar. —
De hade beslutit att ofta sammanträffa med hvar-
andra.
Anteros sinne var lätt och ljust, och en ange-
näm känsla af renhet fyllde hans bröst. Solen
värmde icke, den lyste blott, lyste öfver den
idealiskt hvita skaren och de rimfrostglittrande
skogarna. — Om en öfversinnlig idé kunde
ikläda sig form, så skulle jag vilja föreställa mig
den under bilden af en vinterdag. Guds ande bor
icke i vågorna, den talar icke till mig i stormen
eller i Sinais åska, endast i de rena snöfälten en
klar vintermorgon ser jag ett återsken af dess
härlighet. Då är det, som skulle jag bäst upp-
fatta Gud, som skulle jag skåda honom tydligast.
Då sprider han klarhet och storhet i min själ . . .
70
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>