Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 20
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vittnena fingo aflägga sin ed och sedan af-
lägsna sig. Härpå sporde domaren, hvad sva-
randena hade att anföra i anledning af ankla-
gelsen.
Helander trädde först fram.
Han erkände, såsom han också förut med-
gifvit, riktigheten af allt det som anfördes emot
honom. Han ville icke heller neka till, att han
i sin häftighet låtit undfalla sig yttranden, hvilka
möjligen kunde anses innebära personliga för-
olämpningar. Han var äfven beredd att under-
kasta sig den dom, som till följd häraf kunde
drabba honom. Han kunde likväl icke underlåta
att uttala sitt djupa beklagande af att hans för-
man och han, församlingens tvenne herdar, på
detta sätt skulle råka hvarandra på hvar sin sida
af domarbordet. Han ville ändå tro, att prosten
Martin icke för egen del tagit initiativet till denna
förföljelse, utan att orsaken till den motvilja för
pietismen, som tog sig uttryck i hans afgifna ut-
låtande, stod att söka däri, att han icke af egen
erfarenhet visste, hvad som för det kristliga lifvet
inom människan främst var af nöden. Detta finge
utgöra svar på den del af anklagelsen, som
grundade sig på hans förmans rapport om hans
uppträdande såsom själasörjare.
— Men lika försonligt kan jag icke svara
på den del af anklagelsen, där åklagaren vill
fråntaga mig rätten att förkunna Guds ord hvar
helst och när helst jag det för godt finner och
208
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
