Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 23
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fästmannens arm blef en smula slappare, utan
att hon likväl märkte det. Hon hade alltid för-
undrat sig öfver, hvarför Antero icke brydde sig
om Karin, fastän Karin tydligen älskade honom
och de båda så väl skulle passat för hvarandra.
— Men skulle de hafva passat samman? En
varm våg af medlidande och medömkan böljade
genom hennes hjärta, och under inflytande af denna
stämning tryckte hon sig igen närmare intill sin
fästman. — Var det verkligen möjligt, att Antero
älskade henne?
När Antero återvände till prästgårdens gamla
pörte, fann han Lauri i upprörd sinnesstämning
vandra fram och tillbaka öfver golfvet.
— Jag duger till ingenting, min tro hjälper
mig inte det ringaste, min fasta där ute i öknen
har inte alls förbättrat mig. Frestaren följde mig
också dit.
Hvarför är hon så vänlig emot mig? Hvar-
för blir hon inte ond på mig, fastän jag försöker
visa mig kall och hård? Hvarför dröjer jag här,
hvarför lät jag mig lockas att ännu en tid hålla
hemligt med, att jag är bunden vid Hedda? Då
skulle också Anette veta allt och vända mig ryg-
gen. — Jag kan inte älska Hedda, jag har ingen-
ting gemensamt med henne — jag älskar Anette
— men jag får inte — jag får inte — Hvarför
hör inte Gud mina böner? Hvarför utsätter han
mig hvarje dag för nya frestelser? Vi borde inte ha
264
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
