Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 24
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Jag måste göra det . . . just detta . . .
Robert höjde på axlarna och vände honom
ryggen.
Efter en stund såg man Lauri, ledsagad af
Hanna och Karin, vandra åt kyrkan till.
Gästerna begynte bryta upp. Lagmanskan
var så häpen, så uppskakad i anledning af det som
inträffat . . . allt tycktes henne så obegripligt . . .
så oerhördt . . . Hon sammanträffade med profes-
sorn på trappan.
— Säg, hvad betyder detta? Är något så-
dant som detta öfver hufvud möjligt? Har jag
kanske drömt alltsamman? Det kan inte vara
möjligt!
— Ers nåd, för närvarande är allting möj-
ligt, som ni ser.
— Jag kan . . . jag kan verkligen inte an-
nat än förvåna och åter förvåna mig.
— Jag förvånar mig inte det ringaste öfver
det som skett. Vi ha nu kommit därhän, dit vi
med nödvändighet måst komma. När frukten är
mogen, så faller den —
— Kom, låt oss begifva oss af nu, flickor.
Vi gå så obemärkt som möjligt. Här synes ju
för öfrigt inte någon af värdfolket . . . Paavre
Selma
Prosten försökte öfvertala herrarna att ännu
dröja en stund, men han förmådde icke göra det
tillräckligt kraftigt.
277
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>