Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 25
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
25.
Antero står i sitt vindsrum, i sin faders forna
rum, som nu är hans. Han håller på att kläda
sig, han försöker sin hvita krage — väfd, sydd
och struken af Emma.
— Jag är således nu präst, jag är således
nu förordnad hit? Och i dag är det således
vårt bröllop?
Från nedre våningen tränger upp till honom
ljudet af lågmält, hviskande samtal, öppnandet
af dörrar och tysta, lätta steg.
Men ännu klär han inte på sig prästrocken,
ännu knyter han inte sin hvita halsduk. Han står
kvar i fönstret och blickar ut öfver isen, där den
ena släden efter den andra med bröllopsgäster kör
fram emot gården. Andra styra kosan till Ilpola
och öfriga gårdar i kyrkobyn, bjudna och objudna
— alla, som blott kunna, vilja naturligtvis vara
närvarande, om också inte vid Hagmans sons
bröllop, så åtminstone vid den stora sammankom-
sten i Ilpola stuga strax därpå.
282
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
