Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 25
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nelse: — „0, Abrahams Gud, Isaks Gud och Ja-
kobs Gud! Ingjut din heliga anda i dessa dina
tjänares hjärtan och uppfyll dem med all ande-
lig välsignelse, att de så måtte lefva i sitt äkten-
skap, som de nu hafva gifvit sig till, att de icke
med någon orenlighet förtörna dig, som äkten-
skapet instiftat hafver, utan att de måtte däruti
ärligen och väl lefva, dig till ära och pris och
sig själfva till en evig salighet, genom Jesus
Kristus, vår Herre, Amen."
Ånyo står han i sitt rum på vinden. En
gränslös förtviflan, en bottenlös ångest har öfver-
väldigat honom. Han är icke förbättrad, han
är icke förändrad. Han hade kunnat göra det:
— öfvergifva och bedraga henne, bryta sitt löfte,
om icke yttre hinder ställt sig i vägen . . . Det
var endast fruktan, som höll honom tillbaka.
Hade han icke blifvit inskuffad genom dörren,
så skulle han ha vändt om, sprungit bort, hoppat
i släden . . .
— Herre, förlåt mig! Herre förbarma dig
öfver mig, eländige syndare! Herre, skänk mig
kraft och styrka i min uselhet! Hurudan är jag
inte allt fortfarande!
Där nere sjöngs en psalm — hans aflidne
faders psalm — till hans ära — på denna hans
högtidsdag.
Plötsligt flammar en känsla af trots, vrede
och upproriskhet upp i hans hjärta.
294
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
