Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I fjärran land
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bryta upp i morgon och slå sedan läger fem mil
härifrån. Bara för att få allting i ordning och kunna
tänka över, om vi ha glömt någonting —»
Slädarna knarrade på sina stålbeslagna medar och
hundarna stretade av all makt i seltygen, vari de
voro bestämda att dö. Jacques Baptiste stod
bredvid Sloper och kastade en sista blick på hyddan.
Röken virvlade melankoliskt upp från
skorstenspipan. De bägge omöjliga stodo i dörren och
betraktade dem.
Sloper lade sin hand på den andres axel.
»Jacques Baptiste —■ har du någonsin hört talas
om Kilkenny-kattorna?»
Halvblodet skakade på huvudet.
»Jo, ser du, min vän och gode kamrat, dessa
kattor slogos tills det varken fanns hud eller hår eller
skrik kvar av dem. Du förstår ju — ingenting alls
kvar. Godt! De där bägge männen tycka inte om
arbete. De komma inte att arbeta. Det vet vi. Och
nu bli de ensamma i hyddan hela vintern — en
förfärligt lång och mörk vinter. Kilkenny-kattor du
— eller vad ?»
Fransmannen hos Baptiste ryckte på axlarna, men
indianen hos honom teg. Men axelryckningen var
vältalig och rik på förutsägelser. — —
I början gick allting utmärkt i den lilla hyddan.
Kamraternas brutala skämt hade gjort Weatherbee
och Cuthfert medvetna om det ömsesidiga ansvar,
som vilade på dem. Dessutom var det just icke, när
allt kom omkring, så mycket att göra för två
69
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
