Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4:e avd. Övergudar - IV. I dödsfara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Cherokee hade antagligen fått sina inälvor utrivna,
så vida han icke hastigt svängt sig om — utan att likväl
släppa greppet i strupen — så att hans kropp kom i
rät vinkel mot Vitkäfts.
Det var ingen möjlighet att komma ifrån det där
greppet. Det var som ödet självt — lika obevekligt.
Långsamt kröp det uppåt strupen. Det enda som
stod mellan Vitkäft och döden var den lösa huden på
hans hals med dess tjocka pälsbetäckning. Den blev
till en tjock rulle i Cherokees mun, och den grova
raggen så godt som trotsade hans tänder. Men så ofta
tillfälle gavs, tog han bit för bit, mer och mer av det
lösa skinnet med håret i sin mun, och följden var att
han så småningom skulle strypa Vitkäft. Han
började redan andas med svårighet.
Det började se ut som om striden vore avgjord. De
som hade hållit på Cherokee jublade och erbjödo rent
löjliga vad. De som hållit på Vitkäft voro nedslagna
i samma mån och vägrade att gå in på tio mot ett eller
tjugo mot ett, ehuru en av männen var nog djärv att
ingå ett vad på femtio mot ett. Det var Beauty Smith.
Han tog ett steg in på stridsplatsen och pekade finger
åt Vitkäft. Sedan brast han i ett föraktfullt och
gäckande skratt. Det åstadkom önskad verkan. Vitkäft
blev vild av raseri. Han tog hela sin återstående
styrka till hjälp och kom på fötter. Medan han
stapplade omkring på stridsplatsen med sin femtio
skålpund tunga fiende fortfarande släpande vid strupen,
övergick hans ilska till panik. Det lägre livet inom
honom kom åter till välde, och hans förnuft gav vika
för köttets begär att få leva. Han svängde rundt, rundt
och tillbaka igen, stapplade, föll och reste sig åter och
14. Varghunden.
20Q
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>