Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4:e avd. Övergudar - V. Okuvlig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
”Hallå! Vad tänker ni göra?” ropade Scott helt
plötsligt.
Matt hade rusat in i hyddan och kom ut igen med
en bössa.
”Ingenting”, sade han långsamt med ett vårdslöst
lugn, som var antaget, ”bara hålla det där löftet jag
gjorde för en stund se’n. Jag ska ge honom ett skott
nu, som jag sa’.”
”Det gör ni inte!”
”Jag gör det. Och det ska ni få se.”
Matt hade bett för Vitkäft, när han blev biten. Nu
var det Scotts tur att göra detsamma.
”Ni sa’ ju att vi borde ge honom rådrum. Då bör
ni väl också göra det. Vi ha nyss börjat uppfostra
honom, och man skall inte överge alltsammans så
genast. Och — se på honom!”
Vitkäft hade sprungit bort till hörnet av hyddan,
och där stod han på fyrtio fots avstånd från dem och
morrade med blodstörstig ilska — icke åt Scott, utan
åt hans pådrivare.
”Nej, men så har jag då aldrig i livet sett
maken!” utbrast Matt förbluffad.
”Ja, ser ni nu så klok han är”, inföll Scott hastigt.
”Han förstår meningen med skjutvapnet lika väl som
ni. Han är en hund med intelligens, och det måste
vi låta honom bevisa. Ställ ifrån er bössan!”
”Gärna”, svarade Matt och ställde bössan mot en
vedstapel. ”Se på honom!” utbrast han i nästa
ögonblick.
Vitkäft hade lagt sig ned och upphörde att morra.
”Det där kan vara värdt att undersöka. Vänta!”
Matt sträckte sig efter bössan och i samma ögon-
224
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
