Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
båge, eller mer. En gång överväldigades jag av rädsla
vid denna svindlande gungning, och för en stund
klängde jag mig fast med händer och fötter, yr och
darrande, ur stånd att spana utåt havet efter de
saknade båtarna, eller att se någonting mer av den
sjudande vattenmassan, än det som brusade inunder
mig och hotade att uppsluka Ghost.
Men tanken på vårt folk därute stålsatte mina
nerver, och under mitt spanande efter dem glömde jag
mig själv. Under en timmes tid kunde jag icke
upptäcka någonting på den ödsliga, svallande vattenytan.
Men så bröt plötsligt en irrande solstråle fram över
oceanen och förvandlade dess yta till sjudande silver,
och nu upptäckte jag en liten mörk fläck, som för ett
ögonblick slungades uppåt och sedan försvann. Jag
väntade tåligt. Återigen uppenbarade sig den lilla
mörka fläcken därborta i silverglittret ett par streck
på babords bog. Jag försökte icke ens att ropa ned
till Ulv Larsen, men jag meddelade honom min
upptäckt genom att visa däråt med armen. Han ändrade
genast kurs, och jag signalerade, när vi hade den mörka
fläcken rakt för ut.
Fläcken blev allt större och större — den växte så
fort, att jag först därigenom fick en tydlig
föreställning om vår väldiga fart. Ulv Larsen tecknade åt
mig, att jag skulle komma ned, och när jag stod
bredvid honom vid ratten, gav han mig instruktioner för
fartygets läggande bi.
»Ni kan vänta er att helvetet kan bryta löst när
som helst», varnade han, »men fråga inte efter det.
Er skyldighet är att sköta ert arbete och se till, att
Cooky står på sin post.»
XoS
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
