Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TJUGUSJUNDE KAPITLET.
Daggryningen kom, grå och kylig. Båten låg dikt
bidevind för en frisk bris, och kompassen utvisade,
att vi styrde kurs direkt på Japan. Ehuru jag hade
tjocka vantar på mig, voro mina fingrar kalla, och
det gjorde ondt i dem av det fasta greppet om
styråran. Mina fötter värkte också av köld, och jag
hoppades ivrigt att det skulle bli solsken.
Framför mig, på båtens botten, låg Maud. Hon
måste åtminstone vara varm, ty hon hade tjocka
filtar både över och under sig. Den översta hade
jag dragit upp över hennes ansikte för att skydda
henne mot nattluften, och jag kunde ej se något av
henne mer än de obestämda konturerna av gestalten
och hennes ljusbruna hår, som stack fram under filten
och gnistrade av daggdroppar.
Länge såg jag på henne där hon låg, fäste mina
ögon på det enda som syntes av henne, så som endast
en man kan göra, då han anser det för det dyrbaraste
i världen. Min blick var så intensiv, att hon
slutligen började röra på sig under filten, det översta
vec-vet av den slogs tillbaka och hon smålog mot mig
med ögonen tyngda av sömn.
»God morgon, mr van Weyden», sade hon. »Har
ni fått land i sikte ännu?»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
