Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tet torra kvistar och grenar, som jag bröt sönder i
små bitar. Så rev jag ut ett blad ur min
annotationsbok och tog en gevärspatron ur min ammunitionslåda.
Sedan jag tagit bort förladdningen med min kniv,
tömde jag krutet på en flat klipphäll. Så tog jag
knallhatten ur patronen och lade den midt ibland
krutet. Nu var allt färdigt. Maud såg på från
tältet. Hållande papperet med vänstra handen, slog
jag till knallhatten med en stor sten, som jag höll i
den högra. Det blev ett litet moln av vit rök, så slog
en flamma upp, den ojämna kanten av papperet hade
fattat eld.
Maud klappade händerna av glädje. »Prometeus!»
utropade hon.
Men jag var för sysselsatt att kunna dela hennes
förtjusning. Den svaga flamman måste vårdas
mycket ömt, om den skulle få kraft att leva. Jag närde
den med den ena spånan efter den andra och den ena
lilla stickan efter den andra, tills det slutligen började
smälla och spraka, då den fattade i de mindre spånorna
och stickorna. Att bli uppkastad på en ö hade icke
ingått i mina beräkningar, och vi hade inga kokkärl
av något slag med oss, men att börja med använde
jag järnskopan, med vilken vi brukade ösa båten, och
längre fram, då vi hade tömt den ena konservlådan
efter den andra, erhöllo vi en ganska aktningsvärd
samling av kokkärl.
Jag kokade upp vattnet, men det var Maud, som
lagade till kaffet. Och vilket kaffe! Mitt bidrag
till måltiden bestod av konserverat kött, stuvat
tillsammans med krossade skeppsskorpor och vatten.
Frukosten blev en odisputabel succés, och vi sutto
337
Varg-Larsen. 22.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
