Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TRETTIOFJÄRDE KAPITLET.
»Det är för ledsamt att Ghost har förlorat sina
master. Eljest kunde vi ha seglat härifrån med den.
Tror ni inte, att vi skulle ha kunnat det, Humphrey?»
Jag rusade ivrigt upp från min plats.
»Jag undrar —• jag undrar ...» upprepade jag,
medan jag gick av och an.
Mauds ögon följde mig, strålande av förväntan.
Hon hade så stark tro på mig! Och medvetandet
därom representerade lika mycket ökad kraft. Jag
tänkte på Michelets ord: »Kvinnan är för mannen,
vad sagan påstår att jorden var för sin son. Han
behöver endast sjunka ned och kyssa hennes barm, så
blir han åter stark.» För första gången insåg jag rätt
den underbara sanning, som ligger i dessa ord. Ja,
jag upplevde den till och med. Maud var allt detta
för mig — en osviklig källa till styrka och mod. Jag
behövde endast se på henne eller tänka på henne för
att få nya krafter.
»Det kan gå, det kan gå!» Jag svarade högt på mina
egna tankar. »Vad människor förr ha gjort, det kan
också jag göra. Och om ingen har gjort detta förut,
så kan jag göra det ändå.»
■»Vad? För himlens skull?» frågade Maud. »Var
barmhärtig! Vad är det ni kan göra?»
379
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
