Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Männen vid Forty-Mile
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Det är varmare ändå, ty det är inte fruset.
Och du påstår att det fryser på bottnen?
— Bara underisen, David, bara underisen. Har
du aldrig drivit omkring, när vattnet varit klart som
kristall, och då det plötsligt kommit liksom ett moln
för solen och issörjan kommit bubblande upp från
strand till strand, tills hela floden sett ut som efter
det första snöfallet?
— Jo då, mer än en gång, när jag tagit mig en
lur vid styråran. Men det har alltid kommit ut ur
det närmaste tillflödet och har inte bubblat upp.
— Men utan någon lur vid rodret?
— Nej, aldrig. Det strider mot sunt förnuft.
Ingen har sett det!
Bettles vädjade till kretsen runt eldstaden, men
dispyten fick utkämpas mellan honom och Lon
McFane.
— Förnuft eller inte förnuft, så är det sant som
jag säger. Sista gången jag såg det var tillsammans
med Sitka Charley på hösten ett år sen, när vi drevo
utför strömmen ni vet vid Fort Reliance. Det var
ett riktigt höstväder med solglimtar över de gyllene
lärkträden och de skälvande asparna, och ljuset
glittrade på varje liten våg och långt borta kom vintern
och Nordlandets blå dimma hand i hand. Du
känner nog till det, med iskanter på floden och isen
tornande upp sig i bakvattnet — det sprakar i luf-
52
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
