Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. I fjärran land
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ene blev en personlig förolämpning för den andre
och de försjönko i en trumpen tystnad, som blev
både längre och barskare för varje dag som gick.
Tillfälligtvis kunde dock en glimt i ögat eller ett
svagt leende förråda deras bättre sidor, men
dessemellan strävade de efter att helt ignorera
varandra under långa perioder av tystnad. Hos båda
uppstod så småningom en djup förvåning över hur
gud någonsin kunnat skapa något sådant som
kamraten.
Då de hade föga att syssla med, blev tiden
odrägligt lång för dem, vilket naturligtvis gjorde dem
ännu latare. De sjönko ned i ett slapphetstillstånd,
ur vilket de inte kunde frigöra sig och som gjorde
dem upproriska mot varje tillstymmelse till arbete.
En morgon, då det var hans tur att laga den
gemensamma frukosten, rullade Weatherbee sig ur sina
filtar och vid ljudet av kamratens snarkningar
tände han först tranlampan och gjorde sedan upp eld.
Kastrullerna voro bottenfrusna, och det fanns ej
något vatten i hyddan att tvätta sig i. Men vad
betydde det. Väntande på att isen skulle tina upp,
skar han upp fläsket och gjorde sig i ordning för
den hatade brödbakningen. Cuthfert hade i smyg
gett akt på honom genom halvslutna ögonlock.
Naturligtvis blev det en scen, varvid de frikostigt
välsignade varandra, och slutligen kommo överens att
Vargens Son — 6
81
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
