Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. I fjärran land
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
le. Hår och skägg växte och blev tovigt, medan
deras kläder blevo sådana, att de skulle anstått en
lumpsamlare. Men de brydde sig inte om
någonting. De voro sjuka, och det fanns ingen som kunde
se dem, dessutom var det mycket smärtsamt att röra
sig.
Till allt detta kom ett nytt bekymmer —
Nordlandsskräcken. Denna skräck var ett barn av den
stora kölden och den djupa tystnaden, fött i
decembermörkret, då solen för gott sjunkit ned under
södra horisonten. Det verkade olika på dem,
beroende på deras olika läggning. Weatherbee
hemföll åt vidskepliga föreställningar och gjorde sitt
bästa för att frammana de andar som slumrade i
de bortglömda gravarna. Det fängslade hans
fantasi, och i hans drömmar kommo de in från kylan
utanför, snodde in sig i hans filtar och berättade
om alla de vedermödor, som förorsakat deras nöd.
Han ryggade tillbaka från den klibbiga beröringen,
då de kommo närmare och slingrade sina frusna
lemmar omkring honom, och då de viskade i hans
öra om saker och ting som skulle komma att hända,
genljöd hyddan av hans förskräckta rop. Cuthfert
förstod det inte — ty de talade inte längre till
varandra — och då han vaknade vid dessa hemska
skrin grep han efter sin revolver. Därpå kunde
han sätta sig upp i sängen, darrande av nervositet,
83
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
