Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IX. En Odyssé i Nordlandet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hjärta längtade tillbaka till hennes eget folk på
Akatans gula strand.
Efter en lång tid återvände vi så till hamnen,
och där hörde jag, att han gått över den stora
oceanen för att jaga säl vid östra sidan av det varma
landet, som sträcker sig söderut från ryska havet.
Och jag, som blivit sjöman, tog hyra tillsammans
med män av hans egen ras och seglade efter honom
för att också jaga säl. Och det fanns endast få
fartyg vid det nya landet, men vi höll tätt efter
säl-flockarna och jagade dem norrut hela våren. Då
honorna var dräktiga och passerade den ryska
gränsen, brummade våra män och blev rädda. Ty det
förekom mycket dimma, och varje dag gick män
förlorade i båtarna. De ville inte arbeta, varför
kaptenen vände fartyget mot hemorten. Men jag visste,
att den gullhårige sjöfararen var orädd och skulle
hänga efter flockarna även till de ryska öarna, dit
få vågar sig. Därför tog jag en båt, mitt i svarta
natten, då utkiken dåsade till, och for ensam till
det varma, långa landet. Och jag styrde mot söder
för att möta männen vid Yeddo Bay.
Yoshiwara-flickorna var små och blanka som stål och vackra
att se på. Men jag kunde inte stanna, ty jag visste,
att Unga tumlade omkring på det gungande däcket
vid parningsplatserna i norr.
Männen vid Yeddo Bay hade kommit från värl-
217
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
