Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Den stora linsen i en kikare kallas objektivet, den
lilla åter, till hvilket man för ögat, okularet.
En hvar torde finna det vara af intresse att lära
känna teorien för de optiska instrumenten. Dess
tillämpning är helt enkel.
 |
| Fig. 11. Teori på en kikares förstoring i dess enklaste form. |
Objektivet, som har sin plats vid kikarens öfre
ända, är en kullrig lins. De strålar, hvilka komma
från den iakttagna stjärnan AB (fig. 11), korsa
hvarandra, då de genomgå denna lins (L), fortsättas
därpå i kikaren och bilda i punkterna ab en upp- och
nedvänd bild af stjärnan AB. Den lilla linsen (L’),
hvilken här tjänar såsom okular, har fått sin plats
så att den förstorar denna bild ab och visar den för
iakttagarens öga, som om den sträckte sig från
punkten a’ till punkten b’. Stjärnan AB synes då i själfva
verket förstorad i samma förhållande som a’b’.
Punkten ab, där bilden uppstår, är objektivets
brännpunkt eller fokus, och det afstånd, som ligger
mellan objektivet och denna punkt kallas brännvidd
eller fokaldistans.
Teleskopets teori skiljer sig betydligt från den
ofvan skildrade.
Fastän namnet teleskop i kraft af sin språkliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 12:55:31 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/varhimmel/0074.html
