Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
93
under en längre tid än om vår planet befunne sig i
hvila. Detta är en likadan skillnad som den, vi
anmärkte mellan dygnets längd och jordens rotation
(fig. 8, sid. 48). En liknande anmärkning skola vi
göra med anledning af månens lopp och
manmånadens längd.
Vi talade nyss om solens lågor och jämförde den
strålande himmelskroppens yta med en flammande
bål. Öfver den oroliga ocean, om hvilken vi talade
och som erhållit namn af fotosfer* eller ljussfer —
detta är solen, sådan vi se henne med blotta ögat —,
öfver den bländande ytan sträcker sig i själfva verket
en tunn duk af rosenröd gas, en eldduk af tiotusen
till femtontusen kilometers genomskärning. Denna
atmosfer af brinnande rosenröd gas har erhållit namn
af kromosfer ** eller färgsfer.
Kromosferen utgöres af gas, som upphettats till
en värmegrad, om hvilken man icke kan bilda sig
en föreställning. I densamma brinner ständigt väte
jämte gas af järn, magnesium, natrium och en mängd
andra metaller. Förbränningsverksamheten i
kromosferen är så fruktansvärdt häftig, att elementen
därstädes icke kunna bestå i sammansatt tillstånd, utan
att deras föreningar sönderdelas. Väte och syre kunna
exempelvis därstädes icke såsom i vår värld förbinda
sig för att bilda vatten, icke ens i form af ånga,
alldenstund deras molekyler stöta bort hvarandra, och
på samma sätt förhåller det sig med alla andra ele-
* Phos, gen. photos, grekiska namnet på ljus.
** Chroma, grekiska namnet på färg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
