Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
svinnande. Andra stjärnor äro säte för ännu hastigare
förändringar. Den stjärna, som hastigast öfvergår från
sitt maximum till sitt minimum är Algol i
Medusa-hufvudet, som vi redan känna (p> i Perseus). På 1
dag 10 timmar 24 minuter har hon slutat sitt
aftagande, men under lika lång tid återkommer hon till
sitt maximum, hvarför hennes period blott är 2 dagar
20 timmar och 48 minuter. Stjärnan tf i Cepheus
förändrar sig under en period af 5 dagar 8 timmar
67 minuter från tredje till femte storleken, o. s. v.
Som man ser, äro dessa förändringar själfva
mycket omväxlande, och somliga solar öfvergå med
sällsynt hastighet från sin största till sin minsta glans.
Hvilka äro de förunderliga krafter, som regera dessa
jättestora ljusförvandlingar? Vetenskapen har ännu
icke kunnat upptäcka detta. Så mycket vet man
dock, att i fråga om korta perioder bero de på verkliga
förmörkelser, hvilka frambringas af en mörk sol, som
rullar kring en lysande sol i samma plan som vår
synlinje. Detta förhållande ådagalades 1890 i
synnerhet för Algol.
Teleskopet har nämligen satt oss i tillfälle att
upptäcka ett stort antal stjärnor, hvilka i stället för
att vara enkla — såsom de synas för blotta ögat —
äro dubbla och sammansättas af två grannstjärnor,
hvilka vrida sig omkring hvarandra i omlopp, som
vi kunnat beräkna och som omfatta de mest olika
perioder, från tio till hundra, femhundra, tusen år
och ännu mera. Stundom är själfva systemet
trefaldigt, och då visar sig en lysande stjärna åtföljd af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
