Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 1, januari 1899 - Några ord om August Strindbergs olika utvecklingsskeden, af Karl af Geijerstam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vi skola se till, hurudan hans
utveckling varit. Vi skola undersöka om
hans karaktäristik af densamma
verkligen är sann.
Det synes mig, som om man i
Strindbergs författareskap lärt känna honom
i fyra olika gestalter, nämligen:
1:0 som reformatom-teisten,
2:o som socialisten-utilisten, .
3:0 som aristokraten-materialisten
samt nu sist
4:0 som mystikern-katoliken.
Från den första perioden vill jag
blott erinra om Mäster Olof. Den
synes mig mest betecknande för hans
reformatoriska sträfvanden vid denna
tid. Man behöfver icke läsa
själfbiografien Tjänstekvinnans son, för att vara
på det klara med, att den man, som
skref Mäster Olof, var djupt religiös i
sina ynglingaår. Hela denna dikt andas
ett religöst sinnelag, men redan nu är
författaren i stark opposition mot
kyrkoläran. Och han begagnar Mäster Olofs
gestalt som ett slags bulvan för
anfallen på vår tids lyten. Dock är det
förvisso icke genom de djärfva
angreppen, som skaldeverket lefver, och ej
häller hafva genom dem skaldens bästa
jag fått sitt uttryck. Det bestående
har anfallits både af Strindberg och
andra lika kraftigt och snillrikt. Det
bästa i dramat ligger i den personliga
glöden, den ungdomliga käckheten,
harmens ädla språk och den djupa sorgen
öfver sanningssträfvandets slut och
undergång, hvilket kommer som en
tragisk nödvändighet. Erinrom oss den
ädla entusiasm, hvarmed Olaus Petri
börjar sitt verkl Hvad han vill går
utöfver tidens kraf liksom allt verkligt
ideelt syfte. »Sikta på solen, och du
träffar skogsbrynet», så lyder en
sentens, som ofta återfinnes hos Strindberg.
Se, hur denna hjältens ungdomliga
idealitet nöts bort, bit för bit I Det är, som
om den icke hade annat mål än att
tjäna som bärare för något så litet, så
obetydligt framsteg, att det ej skulle
eggat den unge reformatorn ett steg
vidare. Hvad som för Mäster Olof var
hufvudsaken, nämligen friheten i
trossaker, finner han snart, att just ingen
mer än han tänker på, utan alla
andra ledas af sina små privatmotiv,
hvar-under den stora innebörden af hans
egen drömda reformation förkväfves.
Olof själf går under på detta och böjer
sig för det, som han i sitt innersta
anser vara lögnen. Han offrar sin
ungdoms idealitet i den tro eller det hopp
eller den illusionen, att han skall kunna
uträtta något. Mäster Olof blir därför
en sorgedikt öfver den ungdomliga
idealitetens underkufvande l Det är som
ett förtviflans skri öfver det oundvikliga
i uppoffrandet af ungdomens idealitet
för det praktiska lifvets kraf.
Jag tror, att den som läst eller läser
Mäster Olof, och som en gång kännt
ungdomens brinnande längtan, skall
kunna höra nödropet vid afskedet från
den oskrymtade sträfvan att offra sig
själf för hvad ynglingen känner som
det rätta.
Strindbergs nästa stora slag var Röda
rumniet. • Dess betydelse ligger i dess
skildring af vårt moderna
Stockholms-lif. Vårt samhälle är skildradt från de
utestängdas synpunkt, men det är icke
de andliga skeppsbrutna, som komma
till ordet. Boken tecknar de
erfarenheter, som göras af en ung, renhjärtad
man med de bästa förutsättningar.
Denne saknar kunskap om allt detta,
som hör till konsten att lyckas i ett
modernt samhälle, och det är från hans
renhjärtade synpunkt sedt, som
samhället ter sig så krasst.
Detta arbetes förtjänst ligger mest i
dess starka skildring af samhällslyten.
Det är ett utslag af Strindbergs
bitterhet och harm, och det är typiskt för
hans skrifsätt och tänkesätt.
I dikten Sömngängamätter gör
skalden ett öfverslag öfver sitt konto och
accepterar en ståndpunkt. I och med
den börjar hans andra period. Han
förklarar sig i den för utilismen, men
uttalalar olycksdigert nog äfven sitt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
