Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 2, februari 1899 - Bakteriologiens andel i vår strid mot tuberkulosen. Af Prof. Curt Wallis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
man angifver huru många som årligen
aflida af 1,000 invånare. För åren
1858—86 visar den engelska
dödlighetsstatistiken följande siffror, hvilka
angifva dödligheten i alla sjukdomar
och särskildt i lungsot på 1,000
invånare i landtdistrikten, där folket
huf-vudsakligen lefver af åkerbruk, och i
industridistrikten, där fabriksdrift utgör
befolkningens hufvudsysselsättning.
Land tdistrikter Industriella
distrikter
Dödlig- Lungsots- Dödlig- Lungsots-
het dödlighet het dödlighet
1858—67 20,1 2,4 24,» 2,7
,868—77 19 2 23,9 2,3
,878—86 l8 1,7 20,9 *>9
Vi se att dödligheten i dess helhet
under denna period betydligt aftagit.
Detta är en företeelse som i en mängd
kulturländer för närvarande pågår och
som i Sverige förekommit under större
delen af detta århundrade. Det nya
som dessa siffror lära oss, är att
samtidigt lungsotsdödligheten minskats,
att den minskats i hastigare
progression än hela dödligheten och att
dess minskning högst väsentligt
bidragit till hela dödlighetens
minskning.
Men ännu flera slutsatser böra
dragas ur dessa siffror. De visa att
lung-sotsdödligheten fortfarande — såsom
det var att vänta — är större i de
industriella än i de landtliga distrikten,
men att minskningen varit starkare i
de förra än i de senare, så att
afstån-det dem emellan redan nu är ganska
ringa. Får minskningen af
lungsots-dödligheten i de industriella distrikten
fortfara att vara större än i
landtdistrikten, så är den dagen ej långt borta
då i England det paradoxala
förhållandet inträffar, att storstadslif och
industriverksamhet mindre utsätter befolkningen
för lungsot än landtlifvet.
Att lungsotsdödligheten hastigare
aftager än hela dödligheten, betyder
naturligtvis, att öfriga dödsorsaker icke
lika hastigt aftagit som lungsoten.
Lungsoten förlorar därigenom småning-
om i betydelse såsom dödsorsak och i
England är dess roll redan långt
mindre väsentlig än den, som den ännu
spelar i kulturstaterna för öfrigt. Där
vållar, som redan ofvan sagts,
lungsoten omkring 1/i af samtliga
dödsfallen. I England har dess välde redan
så förminskats, att den ej åstadkommer
ens V10 af samtliga dödsfallen. Detta
anmärkningsvärda faktum kan
förtydligas genom följande lilla tabell.
Lungsotsdödsfall på 1,000 dödsfall:
Landtliga Industriella
distrikt distrikt
1858—67 I08 IO9
1868—77 103 99
1878—86 95 92
Lungsotsdödsfallens förminskade
betydelse försiggår kontinuerligt under
hela perioden i båda arterna af*
distrikt men hastigare i de industriella:
i Englands industriella distrikter
vållar lungsoten för närvarande
mindre del af alla dödsfallen än i de
landtliga och endast vid pass Vn «/
dessa distrikters alla dödsfall; siffror,
som i sanning äro glädjande och
betydelsefulla.
Söker man efter orsaken till dessa
betydande förändringar finner man, att
de i främsta rummet måste hänföras
till de stora hälsovårdsförbättringar, som
under tiden i England genomförts.
Pröfvar man noggrannare de
meddelade siffrorna så finner man att
lungsotens minskning är relativt starkast
under 5-årsperioden 1873—77, så att
man är väl berättigad att som orsak
antaga inflytandet af den hittills af
intet land uppnådda hygieniska
lagstiftningen af 1872, och som denna i
främsta rummet kommit de hygieniskt
försummade industriella distrikten till
godo framträda de gynsamma
verknin-garne också tydligast i dessa. Härtill
kommer den under perioden väldigt
ökade nationalvälmågan, som till icke
ringa del också fallit på arbetarnes
lott, denna del af befolkningen som
lämnar den ojämförligt största
kontingenten till lungsotsdödligheten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
