- Project Runeberg -  Varia. Illustrerad månadsskrift / Årg. 2 (1899) /
98

(1898-1908)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 2, februari 1899 - Fången på Cayo Toro. (»A lost American») En berättelse från Kuba af Archibald Clavering Gunter. Öfversättning af J. Granlund - Andra kapitlet. La flor de pascua

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

måste göra intryck. Jag bjuder de
sköna vid Sjette aveny en farväl. I
morgon resa mr Temple och jag till
Kuba.» Därpå, synbarligen gripen af
ny fasa, mumlar han: »Herre Gud!
Miss Rosa Sweetapple, mrs Livingstones
kammarjungfru! Detta kommer att
krossa hennes hjärta!» Och han
suckar patetiskt: »Att resa bort från
avenyen Vid själfva höjdpunkten af
säsongen!» Och han slog sina
lavendelgröna handskar mot sitt oljade och
friserade hår med en åtbörd af
för-tviflan.

»Ack ja, Pomp!» skrattar
journalisten, »jag förstår; ni, mannen på
modet; jag bohémen!»

Här gripes George Dennison af
förvåning, då mr Smith genmäler: »Bo-

héme! Det var just hvad min far
också var.»

»Åh, jäkeln!»

»Ja, sah! Min far kom från
Bohe-mey rakt nedifrån mellersta Afrika!»
Därpå rifver den svarte sprätten sig
i det friserade håret och stukar den
kaukasiske tidningsmannen totalt med
anmärkningen: »Ni torde ursäkta mig,
sah, men ni är den mest ljushyade
bohéme jag nånsin sett!» Och
vändande sig mot dörren mumlar han:
»Jag måste ahämna det här.»

Ty lätta steg närma sig genom
vestibulen och miss Blanche Grayson,
inträdande i rummet, företer en skönhet
som kommer tidningsmannen att studsa.

»Ni är mr Dennison, förmodar jag?»
anmärker hon artigt vid
tidningsmannens bugning. »Pappa bad mig säga,
att han kommer på ögonblicket!»
Därpå utropar hon brådstörtadt, fattande
den biljett, som framlämnades af Pomp
med många hälsningar: »En biljett

från Temple!» Och öppnande brefvet
förefaller hon inte alltför glad åt
innehållet. Ty efter att ha ögnat igenom
den ett par gånger rifver hon missnöjd
sönder biljetten och säger till betjänten:
»Det behöfs intet svar, mr Pomp; jag
skall inte uppehålla er.»

»Ja, vi ha rysligt mycket att göra
nu», mumlar svartingen meddelsamt,
och miss Grayson kunde ha fått veta en
hel del märkliga nyheter, hade hon
låtit mr Pompey Smiths tunga få fritt
lopp.

Men hon afbryter betjänten med
anmärkningen: »Naturligtvis, jag för
står! Mr Temple förebär brådskande
göromål för att slippa ifrån min
middagsbjudning i dag.»

Därpå vänder sig den unga damen
på klacken, och medan den svarte
sprätten i vestibulen slätar ut rynkorna
på ett par lavendelgröna handskar
öf-ver sina stora hinder och med
ärmuppslaget borstar sin skinande
hufvud-bonad, innan han beger sig ut på
gatan, trippar miss Blanche in i ett
angränsande förmak och välkomnar där
sefiores Ortiz och Vidal, som äro
inbjudna till en liten middagstillställning,
som visserligen inte är någon bankett,
men så mycket mer förtjusande
eftersom den är en famille.

Ett ögonblick senare inträder den
blondas halfsyster, hvars mörka ögon
hälsa på alla, men hälst stanna vid
den unge kubanen, hvars ansikte har
ett oroligt intryck: ty Luis Vidal vet
nu, liksom alla människor, att
Vtrgi-nius blifvit uppbringad, ehuru inga
ytterligare underrättelser kommit till
New York, enär telegrafledningen till
Havana öfver Kuba från Santiago, till
hvilken plats Vtrginius af något
besynnerligt skäl blifvit införd, ej var i
bruk-bart skick.*

Medan de unga damerna och
her-rame sitta och prata i förmaket,
lämnar den unge tidningsmannen i
mottagningsrummet mr Grayson sådana
häpnadsväckande underrättelser, att
denne skickar en betjänt med en i
hast sammanrafsad biljett till Howard

* Detta var det enda sättet för telegrafisk
förbindelse med Santiago de Kuba vid den
tiden; kabeln till Cap Haytien var nämligen
då ännu icke utlagd.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:55:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/varia/1899/0103.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free