Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 3, mars 1899 - Konstvärlden. Edvard Brambeck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EDVARD BRAMBECK; NAPOLITANSK TIGGARPOJKE.
på »salongen» 1879. Härefter följde
liere porträttbyster, af hvilka tvänne
numera finnas bland konstakademiens
samlingar. En »napolitansk
tiggarpojke*, efter skiss utförd i Neapel,
blef ett vackert prof pä B:s konst; det
är nu i privat ägo i Göteborg.
Det sista året af sin stipendiitid
började B. utföra sitt kanske mest
betydande verk, »Kristi frestelse», af
hvilken intressanta grupp vi här lämna en
helsideillustration i pännteckning.
Detta till såväl uppfattning sopi form
högst beaktansvärda skulpturarbete, som
bär underskriften »Allt detta vill jag
gifva dig, om du faller ned och
tillbeder mig», utmärker sig i hög grad
för den utpräglade kontrasten mellan
ljusets och mörkrets furste. Det rena
och förklarade uttrycket öfver Kristi
anlete verkar sublimt vid sidan af den
lede frestarens listigt lockande attityd.
Afven figurernas linier bidraga att höja
motsatsen mellan de två. Detta
intressanta konstverk blef på Pariser-
salongen 1883 belönadt med ett
»men-tion honorable», men därvid har det
dock — tyvärr — hittills stannat.
Skulle måhända ej ett arbete af sådant
värde vara förtjänt af en större
utmärkelse?
I detta sammanhang kunna vi ej
underlåta att citera hvad det kända
märket C. R. N. (professor Nyblom)
skrifvit i Posttidningen med anledning
af »Kristi frestelse»:
— — gruppen hedrar sin upphofsman och
vore väl förtjänt af att förflyttas från den döda
gipsen till ett ädlare material, med sin plats i
en kyrka eller i statens museum.
Ja, där slå vi igen inför den fatala frågan
om tillräckligt af »nervus rerum> för att
uppmuntra konsten och hålla dess utölvare vid
makt. En talangfull, mognad konstnär, som
af staten lått uppfostran och understöd till
studier i utlandet, återkommer nu efter de lugna
och härliga vandringsårens förlopp till
fosterlandet, och ingenting är naturligare, än att
han dd gör sig den frågan: huru vill man nu
använda min förmåga att draga någon nytta af
nedlagda kostnader och årslånga mödor? Det
är icke den förste, som undrande tänkt så,
och det blir väl ej häller den siste. Men det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
