Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 3, mars 1899 - Scenen. Direktör Ranft
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DIREKTÖR RANET.
(Svenska teaterns kansli. Förmiddag.
Sekreterare Nilsson sitter och skrifver)
RANFT (inträder).
Goddag. Goddag. Hur står det till
här?
Nilsson.
Herre gud, du är tillbaks! Och du
köpte Göteborgs teater, du lyckans ost!
Du må tro, det har väckt uppseende.
Rankt.
Asch. Men förb. dyrt var det —
575,000. Brinkmann var inte lätt att
tas med. Men inte kunde jag låta Emil
Strömberg ta teatern och därtill en hel
hop af mina sujetter. Och för resten,
om ett år hade Brinkmann huggit för
sig mycket mer. Det gäller att passa på.
Nilsson.
Den stackars Strömberg i alla fall!
Rankt.
Tja!
Strömberg (kommer in).
Goddag. Jag hörde, du var
kommen. Jo, du har ställt till det vackert.
Hvar fan skall jag göra af alla artister,
som jag skrifvit kontrakt med?
Ranft.
Dom tar jag, dom tar jag.
Strömberg.
Och hela min storartade plan! Att
gå här och skrika: »Tjopp, tjopp,
kina-man!» hvarenda kväll på Vasan, det
kan man sannerligen ledsna på. Jag
vill bli direktör. Det har jag varit
förr. I Finland.
Ranft.
Seså, var du lugn. Du får
soulage-ment. Jag vill vara en fin karl.
Strömberg.
Åh fan!
Ranft
(hviskar något till Nilsson).
Nilsson.
Jaha.
(Skrifver på ett papper, som Ranft
undertecknar och lämnar Strömberg.)
Strömberg
(i yttersta förvåning).
Åh fan!
Ranft.
Som sagdt, jag vill vara en fin karl.
(Strömberg går. När han öppnar dörren,
skymtar man Augnst Lindbergs ansikte därute. Man
hör genom den halföppnade dörren:)
Lindberg.
Var nöjd, hr Strömberg, att det gick
som det gick. Jag var också en gång
direktör i Göteborg. Aldrig har jag
med sådan öfvertygelse som där uttalat
orden: »Att vara eller icke vara...»
Göteborgarne äro omöjliga. För Ranft
går det åt — åt —
(Man hör ej fortsättningen. Dörren stänges.)
Ranft
(sätter sig förnöjd vid bordet).
Jaha ja. Hvad skall man ta sig till
härnäst?
Nilsson.
Köp Dramaten!
Ranft.
Du sade det.
Nilsson.
Och Operan 1
Ranft.
Haha. Du läser i mitt hjärta,
Nilsson. Operan, Operan 1 Södra teatern
och Folkteatern gå som ett nafs. Men
— när jag har köpt alla teatrar, hvad
skall jag då göra?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
