Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 4, april 1899 - Londons »Tower». Af E. F.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
är slut, nämligen de underjordiska
fangelsehvalfven.
Den tunga ekporten, som leder hit
in, har påtagligen sett många
århundraden rulla sig förbi, den är svartnad
af ålder och gångjärnen gnissla ostämdt,
när den öppnar sig och låter oss skåda
ned i någonting liknande en svart
afgrund. Sedan porten omsorgsfullt åter
stängts (hit får ingen komma som ej
• har »special admission», däraf
försiktighetsmåttet) trefva vi oss utför en
smal och brant trätrappa och hamna där-
ojämna skenet från soldaternas facklor.
Tusenden och åter tusenden ha släpats
hit och plågats och marterats gång på
gång kanhända. Den bekante Guy Fox
var här n gånger, men kunde ändå
ej förmås att förråda sina vänner. Då
man efter det elfte pinandet
underrättade honom, att det nu skulle bli slut
och att han skulle få dö på allvar,
orkade han endast mumla ett »Gud ske
lof» och föll så afsvimmad på golfvet
i sin fangelsebur — som väl är den
lämpligaste benämningen på denna usla
kustrammare i towkrn.
efter i ett aflångt, ganska stort hvalf,
dit en svag strimma ljus tränger ned
från ett litet gallerfönster högt uppe i
taket. Vi befinna oss i
tortyrkammaren, »en af helvetets försalar»,
anmärker min ciceron, säkerligen ganska
träffande. Här är unket, kallt och mörkt’
Ungefär i midten stod »the rocket», etf
bordliknande pinoinstrument som så att
säga ryckte sönder den olycklige, som
lagts därpå. Allt hvad grymhet och
blodtörst kunnat uttänka fanns här
naturligtvis, och med någon smula fantasi
kan man nog föreställa sig scenerna
härnere, belysta af det flammande och
håla. Den stöter för öfrigt alldeles
intill »tortyrkammaren». En liten låg
dörr längst bort i muren i detta samma
hvalf för till »little Ease», där
Edward I en gång kastade in 600 judar
att försmäkta i ett fängelse, 61 fot
långt och 31 fot vidt. Kung Edward
var affärskarl och visste nog att judarne
ej skulle stå ut så länge, utan anhalla
att få köpa sig fria, hvilket de ock
gjorde och fingo beviljadt mot en den
tiden ofantlig lösesumrna.
Halsjärnen hänga ännu kvar längs
väggarne, en god del placerade så att
fångarne maste sta hela tiden, en ohygg-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
