Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 4, april 1899 - Mr W. T. Stead och hans »fredskorståg». Af A. B. Wicksell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mi W. T. STEAD OCH HANS “FREDSKORSTÅG".
(Se porträttet sid. 196.)
Jag har blifvit anmodad att för Varia
skrifva litet om den engelske
journalisten, redaktören af »Review of
Re-views», rar W. T. Stead, och det af
honom planlagda s. k. fredskorståget. Jag
befinner mig härvid i den i viss mån
brydsamma situation, att, medan jag
har, eller rättare, eftersom planen
redan i hufvudsak uppgifvits, hade rätt
mycken sympati för mr Steads idé med
fredskorståget, har jag ganska litet till
öfvers för hvad jag känner till af
honom personligen. Hvar gång jag haft
anledning att sysselsätta mig med mr
Stead och hans görande och låtande, har
han på mig gjort ett föga sympatiskt
intryck. Emellertid får detta
naturligtvis stå för min räkning; min kännedom
om honom är hvarken grundlig eller
fullständig, och jag har ej kunnat i
något afseende finna honom så pass
betydande att jag ansett det löna mödan
att genom ett grundligare studium af
hans vita justera mitt omdöme. Jag
återger alltså min privata åsikt om
honom utan pretention på att den skall
betraktas såsom allmängiltig.
Första gången mr Steads namn blef
europeiskt ryktbart var år 1885, då
han i tidningen Pall Mall Gazette, hvars
hufvudredarktör han då var, publicerade
sin’ stora artikelserie om »The maiden
tribute of modern Babylon ». Artiklarne,
som gingo ut på, att det i London
drefs en formlig handel med
minderåriga flickor i osedligt syfte, väckte ett
kolossalt uppseende, men då en
undersökning med anledning häraf sattes i
gång — blef det till ingenting.
Innehållet i artiklarne visade sig vara till
största delen lösa rykten och
skvaller-historier; af den enda berättelse, som
var autentisk, och där mr Stead själf
fungerat såsom ett slags
agent-provoca-teur, fick man närmast det intrycket,
att en del mindre respektabelt folk hade
tillåtit sig att drifva en smula med
honom.
Andra gången jag fäste mig vid mr
Steads namn var i början af 90-talet,
då han med anledning af mrs Besants
öfvergång till teosofien ganska
skrytsamt meddelade världen, att han
kommit att gifva den första stöten till denna
öfvergång genom att anmoda henne att
för Review of Reviews recensera mad.
Blavatskys Isis unveiled. Ingen kan
undra på, att jag den gången önskade
honom dit pepparn växer.
Mr Stead tycker om det sensationella
och då jag skall tala om hans nu
pågående fredsagitation, har jag också
här en obehaglig känsla af, att hans
plötsligt påkomna fredsentusiasm är
mera, om jag så får säga, journalistisk
än rent mänsklig. Det verkar både
löjligt och irriterande, när han nu i sin
tidning War against war förklarar,
att innan hans propaganda började,
hade aldrig någon praktisk organisation
i och för fredssaken existerat. Jag
misstänker, att om ej de goda människor
varit, som nu under de par sista
decennierna i all blygsamhet ägnat
fredssaken ett oförtrutet och oegennyttigt
arbete, så hade såväl zarens manifest
som mr Steads propaganda alldeles
ute-blifvit.
Emellertid tycker jag nu ändå, att
mr Steads korstägsidé såsom idé
värk-ligen är ganska storslagen. Om den
nu till slut måste i hufvudsak
uppgif-vas, beror det ej på något i själfva
idén inneboende fel, utan endast på
att den apparat som behöfde sättas i
- gång för dess förvärkligande var för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
