Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 5, maj 1899 - Oxford. Skildringar från Englands urgamla lärdomsstad af Winter-Migrant - III. Universitetet i närvarande tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ofta ett stort, personligt inflytande på
sina lärjungar.
En mängd professorer finnas äfven,
men de hafva ej alls samma uppgift
som vid våra universitet. De gifva
visserligen en del föreläsningar, men
af sådan art, att studenterna ej äro
förbundna att bevista dem, utan
mycket väl kunna gå igenom sina examina
utan att hafva besökt en enda. De
ägna sig vanligen åt vetenskapliga
forskningar och litterära arbeten utom
universitetets tjänst och tillhöra
egentligen den stora stab af passiva
medlemmar, som de engelska universiteten
älska att omgifva sig med.
Läsåret delas i 4 terminer, eller
rättare 3, hvardera omfattande 8 veckor.
»Michaelmas term» från medio af
oktober till inemot jul, »Hilary (el. Lent)
term» från midten af januari till nära
Påsk samt »Easter & Trinity term»
(hopslagna till en) från strax efter Påsk
till Midsommar. Själfva läsåret vid
universitetet omfattar sålunda blott 24
veckor, men det är att antaga, att
studierna fortsättas i hemmen under
de långa ferierna. Efter 12 terminers
(= 3 års) vistelse vid universitetet
anses studenten böra vara färdig med
sin slutliga examen, och kallas, när
han lyckligt gått igenom, »Bachelor».
Fem fakulteter finnas: teology, law,
medicine, naturalscience & arts.
Dessutom förekommer äfven musik som ett
ämne för sig med särskild examen.
Beroende på den bana studenten
valt blir han sedan »Bachelor of law,
music eller arts» (B. A.) För att gå
igenom denna examen fordras, utom
de därtill föreskrifna kunskaperna, att
ha vistats vid universitetet 3 år. Samma
villkor gälla för alla, så att den
skickligaste utländska student, som med
glans genomgått högre examina i andra
länder, först måste vistas 3 år vid det
engelska universitetet, innan han kan
förvärfva sin »bachelor degree». Detta
gör, att högst få utländingar studera
vid de engelska universiteten och den
bildning, som meddelas där, är så
uteslutande ägnad endast för engelsmän,
att öfriga nationer ej kunna hafva
värklig, praktisk nytta däraf. En del
inder och äfven negrer studera dock i
Oxford för att sedan i sina hemland
införa engelsk bildning och engelska
seder, hvilket är en viktig sida af
kolonisationsarbetet.
Studenterna delas egentligen i två
klasser, oafsedt det ganska stora antal,
som lämnar universitetet utan att taga
någon examen: de som gå för »pass»
och de som gå för »honour».
Examina äro desamma för alla, men de
som gå för »pass», genomgå endast
nödtorftigt de föreskrifna kurserna,
under det »honour* kräfver ganska
vidlyftiga och djupgående specialstudier.
I allmänhet har mer än hälften af de
årligen utgående gått igenom med
»honour», hvilket vittnar godt med
af-seende på studiernas grundlighet.
De som efter att hafva genomgått
denna »bachelor»-examen, önska att få
någon högre titel, kunna efter en viss
tid och efter uppfyllandet af vissa villkor
blifva högtidligt förklarade »Masters of
arts». Ingen vidare examen genomgås
för detta, ehuru det förutsättes att
studierna bedrifvas under tiden. En viss
summa pänningar erlägges vid hvarje
examen, och samma villkor gäller vid
de högre titlarnes anskaffande. För
att blifva »Master of arts» betalas t. ex.
£. 12.
Afgifterna vid universitetet äro
ganska höga såväl för bostad och kosthåll
i collegen som för undervisning, men
så är också universitetet i Oxford ett
af de rikaste i världen. Det har en
årlig inkomst af omkring £. 60,000,
delvis från fasta, sedan urminnes tid
innehafda egendomar, delvis från de af
de studerande erlagda afgifterna. Det
är härigenom istånd att själft bestrida
sina dryga utgifter utan statens bidrag:
underhålla sina museer och byggnader
samt aflöna sin stora stab af lärare
och professorer. Kostnaderna för en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
