Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 5, maj 1899 - Oxford. Skildringar från Englands urgamla lärdomsstad af Winter-Migrant - VI. Kyrkor och kyrkligt lif
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fords största och förnämsta kyrka,
»domkyrkan», är kapell i det stora, ehuru
ej sä åldriga »Christ-Church College.»
Där finnas ännu spår af den sachsiska
stilen, som sedermera, i mån som
kyrkan tillbyggts under olika tider,
blandats med normandisk och
gammal-en-gelsk. Enligt sägen var denna kyrka
förenad med St. Frideswide’s kloster
och äger sålunda vördnadsvärda anor,
då S:t Fr:s död inträffade i medlet af
700-talet. Hennes kvarlefvor förvaras
i ett dyrbart skrin vid altaret.
Gudstjänst hålles dagligen 10
f. m. och 5 e. m.
tillgänglig för allmänheten.
Man bör ej försumma att
en söndag besöka
aftongudstjänsten i »the
Ca-thedral», isynnerhet vid
ljus, då det stora
tämp-let med sina höga hvalf
är särdeles anslående.
Vacker körsång och
härliga »anthem» fylla den
väldiga kyrkan och en
skön orgelmusik följer
vanligen efter
gudstjänstens slut. Det är
stämning och andakt öfver
det hela och de
talrika åhörame återvända söndag efter
söndag att lyssna på musiken och
erfara denna egendomliga och
upplyftande känsla, som endast förnimmes
i en stor, väl fylld kyrka, där allt är
ägnadt att tilltala skönhetssinnet och
stämma själen till andakt.
En annan af Oxfords märkliga
kyrkor är »St. Mary-the- Virgin» eller
som den äfven kallas Universitetets
kyrka, byggd på 1300-talet och af stor
arki-tektisk skönhet. Många minnen från
flydda tider äro förbundna med denna
kyrka. Här uppträdde IVycliffe och
iörkunnade första gången sina läror
inför en ifrigt lyssnande åhörareskara.
Latimer, Cranmer och Ridley försvarade
äfven här sin protestantiska tro gent
emot sina katolska domare. Grafste-
nar öfver framstående män finnas i
mängd och s. k. »minnes-fönster» med
målade porträtt, något som är mycket
allmänt i England. En slät sten med
namnet »Amy Robsart» utvisar hvar
den olyckliga hjältinnan i Walter Scotts
välkända »Kenilworth» hvilar.
Portiken, byggd i italiensk stil med bilder
af den heliga jungfrun och barnet, är
särdeles tilltalande, isynnerhet om
hösten, när de praktfulla
virginia-slinger-växterna prunka i de grannaste färger.
Under terminerna hållas här söndagli-
gen gudstjänster, som bevistas af
Universitetets medlemmar, hvilka intåga i
procession och intaga sina bestämda
platser: vice Chancellorn i midten i en
rikt skulpterad stol med de båda
»Proctors» bredvid sig samt å ömse
sidor college-föreståndare och
professorer i vackert snidade bänkar med
sammetsdynor framför sig till
bönböckerna. Nedanför sitta »Dons* och
»Fellows» å ena sidan och »Bachelors*
å andra, medan studenterna hafva sina
platser på läktaren. I)e granna röda
och svarta dräkterna taga sig
egendomligt och vackert ut, isynnerhet mot de
gamles hvita hår och skägg. Predikan
hålles turvis af därtill för hvarje år
valda predikanter och många
framstående män af de mest skilda riktnin-
»CHRIST CHURCH», OXFORD.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
