Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 7, juli 1899 - Några porträtt från fredskongressen - »Den djäfvulske anstiftaren» - John Ruskin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Att i jordens rökigaste och
stenigaste stad det nittonde
århundradets kanske mest
skönhets-längtande människa skulle födas,
tyckes vara ett ganska
egendomligt fenomen. Och dock är det
— kanske icke så underligt. I all
mänhet älskar man ju mest det
man saknar. Och kanske om John
Ruskin blifvit född i en af Englands
doftande ängder i stället för vid en
kvalmig gata i London, han icke
blifvit begåfvad med denna allt
uppslukande kärlek till vacker natur och
skön konst, som med oföränderlig styrka
fyllt hans själ under hela hans långa
lif och som tryckt sin prägel på hvarje
rad han skrifvit.
Frankrikes mest bildade och energiske
statsmän.
Vårt eget land representeras af
svensknorske ministern i Rom, frih. C. N.
D. Bildt samt kommendören i flottan
C. A. M. Hjulhammar.
Hur små än de positiva resultaten
må bli af detta högst märkliga och
intressanta möte, ett är dock visst,
att det skall komma att utöfva —
ett vidsträckt, moraliskt inflytande
på det universella tänkesättet i
internationella tvistefrågor.
GREFVE MÖNSTER (TYSKLAND).
konstatera, att den djärfve
författaren af »J’accuse» sade sanningens
och siarens ord. Från att vara
an-klagare är du Paty själf
anklagad. Världen bidar nu hans dom
och Dreyfus’ upprättelse — om nu
en tillfredsställande sådan kan
gif-vas den sistnämnde.
JOHN RUSKIN.
»DEN DJÄFVTLSKE
ANSTIFTAREN»
är den i dessa upprättelsens
dagar mindre angenäma benämning,
som Zola i sin anklagelseskrift
till Frankrikes förre president gaf
öfverste du Paty de C lam. Och
nu, då ändtligen sanning och rätt
efter en lång bortovaro ånyo göra
sitt intåg i det franska
rättsmedvetandet, är det med en känsla af
tillfredsställelse som en hvar kan
LEON BOURGEOIS (FRANKRIKE).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
