Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 7, juli 1899 - Fången på Cayo Toro. (»A lost American») En berättelse från Kuba af Archibald Clavering Gunter. Öfversättning af J. Granlund. Tredje boken. Fortet på Cayo Tory - Åttonde kapitlet (Forts.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fången på Cayo Toro.
(»A LOST AMERICAN»)
EN BERÄTTELSE FRÅN KUBA
AP
ARCHIBALD CLAVERING GUNTER.
ÖFVERSÄTTNING AF J. GRANLUND.
TREDJE BOKEN.
FORTET PÅ CAYO TORY.
(Forts.)
Just nu höres plaskandet af en
ång-barkass, piskande vattnet långsides med
jakten.
De unga damerna trippa till
hack-brädet och få syn på Alfred Grayson
i hvit sjömansdräkt af finaste segelduk
komma upp på däck efter en tripp
till Carmanera, som ligger på ett
af-stånd af mer än två engelska mil från
ankarplatsen.
»Flickors, säger han muntert, »jag
har nyheter för er.» Tittande dem
därpå i ansiktet och märkande att
Laura har en tår på kinden, frågar
han: »Htrr är det fatt?»
»Pappa, jag har varit stygg igen»,
anmärker miss Grayson med ett
försök att bruka list.
»Det tror jag dig, min själ, om!»
genmäler fadern bistert. »Allt sedan
vi lämnade Havana, har du gjort
lustjakten särdeles treflig. Jag hade gikt;
sjösjukan fördref gikten. Du har i
din tur fördrifvit sjösjukan och,
för-döme mig, tror jag inte du varit den
värsta af de tre!» Hans röst är häftig,
men ögonen, då de blicka på den
vackra varelsen midt emot, få ett ömt
uttryck, och den gamle mannen kysser
sin förtjusande men svåra dotter.
»Fy skam, pappa!» Hon sätter upp
den vackra näsan, då hon besvarar
smekningarne.
»Kontakt hos fruntimmer»,
anmärker New-Yorkbankiren med en i Wall
Street icke förvärfvad filosofi,
»förvandlar ofta det feminina till det felina.»
»Äh. mr Grayson 1» Detta uttrycker
miss Morales’ protest.
»Och därför har jag anskaffat ett
resemotgift.»
»Behagligt försmaken?» frågar Blanche
pikant.
»Du kommer nog att tycka om det»,
fnissar fadern torrt.
»Hvad är det?» fråga båda flickorna
på samma gång.
»Två vackra ungherrar», svarar
fadern, »som jag inbjudit att göra
hemresan till New York med oss.»
Men i detta fall gör motgiftet
ingen verkan. De unga damerna sätta
näsan i vädret och utbrista
nonchalant: »Åh, karlar!»
Miss Blanche tillfogar: »Ingen af
dem skall få den hytt, jag gjort i
ordning åt Howard.»
»Puh! Det finns godt om andra
hytter om bord», säger Grayson
fundersamt. »Den ene är mr Dennison, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>