Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 8, augusti 1899 - Själslifvet och dess mysterier. II. Vexelvärkan mellan själ och kropp. Af Anton Nyström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att värka på näringen påvärkar
nervsystemet musklernas specifika funktion,
sammandragningen. Vid
muskelvärk-samheten är syrsättningen i
muskelsubstansen lifiigare än eljest, och man
vet, att musklerna tilltaga i storlek
och styrka genom öfning, under det
att de afnäras och försvagas genom
bristande öfning.
Nervsystemet öfvar ett viktigt
inflytande på organismen genom två
motsatta inflytanden på ådrorna, då det
genom vissa retningar kan
sammandraga eller utvidga dem. Detta gällei
särskildt arterema och beror på
närvaron af cirkulära glatta muskeltrådar i
deras mellersta lager. En mängd fina
nervtrådar begifva sig hit, och genom
dessas in värkan är det som kärlets
vidd kan förändras; dessa nerver
kallas dels vaso motoriska eller
kärl-sammandragande, dels vaso-dilatatoriska
eller kärlutvidgande. Retas ett stycke
af sympaticus-nerven, så sammandraga
sig de arterer, som förses med trådar
därifrån, och afskäres stycket, så följer
utvidgning af samma ådror. Men
kärl-utvidgningen kan ock bero på särskild
nervretning eller vara aktiv (fast inga
kärlutvidgande muskler finnas). Cl.
Bernard har först visat, att en nerv,
som löper genom örats trumhåla, *chorda
tympani», har kärlutvidgande trådar
för underkäkssportkörteln, i det han
fann, att retning däraf medför
utvidgning af körtelns kärl och att ett
ymnigt blodtillflöde eger rum. I stället
för att direkt reta chorda tympani, kan
man reta den genom reflex, eller
genom retning af den afskuma centrala
ändan af tung nerven, och erhålla
samma resultat. Tidigt upptäcktes ock
kärlutvidgande nerver för ytterörat och
nyligen har man konstaterat tillvaron af
sådana nerver nästan öfverallt i
organismen.
Genom invärkan af de vaso-motoriska
nerverna på de organiska
muskeltrå-darna äro arterema i ett ständigt
tillstånd af spänning eller tonusf beroende
på reflexvärksamhet hos nerverna i
kärlens nervflätor; dessa mottaga
emellertid nerver, som komma från högre
centra.
Värksamheten hos de kärlutvidgande
nerverna antager man grunda sig
därpå, att de hämma den af de
vasomo-toriska nerverna eller ganglerna
framkallade spänningen.
Psykiskt inflytande på arterema genom
de vasomotoriska och de
kärlutvidgande nerverna iakttaga vi tydligt rid
bleknande och rodnande till följe af
sinnesrörelser; i ena fallet uppstår
sammandragningar af de finare arterernas
muskulatur, i det andra förslappas
kärl-väggen. Dessa kärlnervers allmänna
centrum ligger i förlängda mälgen, och
det psykiska inflytandet på kärlen
förklaras af förbindelser mellan stora
hjärnan och förlängda märgen.
Förutom cirkulationsförändringar se vi
förändringar i körtelajsöndringar
uppstå af psykisk retning, såsom förökad
afsondring af tår-, spott- och
svett-körtlame, och att ett omedelbart
nerv-inflytande på körtelcellemas specifika
värksamhet här är den närmaste
orsaken, och ej förändrad cirkulation på
grund af de vasomotoriska och
kärlutvidgande nervernas värksamhet, är
stäldt utom allt tvifvel.
För åtskilliga körtlar, såsom
spott-körtlarna, ligger centralorganet i
förlängda märgen. Huru lifligt fantasien
påvärkar spottafsöndringen, är allmänt
kändt; blotta tanken på att ha en
ci-tronskifva i munnen låter saliven
ymnigt utgjutas i munhålan; »det vattnas
i munnen» har blifvit ett populärt
uttryck för denna företeelse.
Man vet ock, att retning af vissa
ställen i stora hjärnan framkallar
spott-afsöndring.
Liksom det finnes sekretoriska eller
körtelafsöndringsnerver, finnes det ock
afsöndringshämmande nerver.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
