Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 10, oktober 1899 - Cambridge. Skildring af det gamla engelska universitetet. Af E. F.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sådana notabiliteter som Spencer och
William Pitt.
Christ college är ett af de yngre,
daterar sig från 1500-talet. När
Jord Kitchener var i Cambridge i nov.
fÖrlidet år, mottog han
hedersledamotskap här. Christ’s master är
näm-Jigen gift med en kusin till
der-vischernas besegrare, hvilket påstås
vara orsaken till den ära som
vederfors detta college.
Seniorn bland al la, det
ofvan-nämnda Peterhouse, inneslöt att börja
med endast 14 lärjungar och fast
antalet sedan vuxit är Peterhouse
likvisst ett af de mindre
lärdoms-hemmen i Cambridge. Men icke
det minst intressanta, det står där
som en vittrad men oomkullrunkelig
erinran om längesedan gångna da’r.
Den äldsta porten reser sina sneda,
grå murar midt i en uråldrig kyrko-
gård, romantisk och liksom
bortglömd af en framåtrusande nutid.
Tämligen långt från »the backst i
en motsatt del af staden ligger Jesus
college, likt en gammal forntysk
riddarborg och öfverklädt af
murgröna. Här har en gång i tiden
varit nunnekloster, och det ekar så
underligt och doft i dessa täckta
hvalfgångar, där fordom de fromma
St. Radegunds systrar plägade gå
fram och tillbaka, läsande sina
radband. Nu gå studenterna där i
rägnigt väder och läsa sina läxor
för att fa litet motion på samma
gång de idka en smula flit. Jesus
normanniska chapel är, trots Kings,
ändå det stämningfullaste af alla sina
syskon, synnerligast om aftnarne, då
de smala vaxljusen sprida ett osäkert,
dunkelt sken och kasta mystiska
reflexer på det anspråkslösa
trifo-liegalleriet, högt uppe till vänster
i yttre hvalfvet, där nunnorna
brukat sitta, lyssnande till mässan.
De som nu komma hit —
fel-lows och studenter — bära alla
sina hvita kappor, liknande
mässskjortor. Under orgelns sakta
pre-ludierande — det låter som
komme ljudet högt uppe från
taket — inträder långsamt och
högtidligt ett tåg halfvuxna
korgossar, iförda hvita fotsida kåpor.
Efter dem går tjänstgörande
prästen, som, om han innehar
doktorsgrad, bär en röd »hood»
eller kapuschong öfver
mässdräkten. Därpå brusar sången fram,
fyllig och klar — det hela verkar
nästan som en dröm om
ålderdomliga och svunna tider.
Cambridge är rikt på kyrkor
och chapel och det ständiga
ringandet från alla dess klockor är
något som ovillkorligen frapperar
främlingen. Men klockorna
klinga ej med vår svenska
malmklang, de ha för litet ädel metall
i sig och deras ton är tunn och
INTERIÖR AF KING’S COLLEGE.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
