Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 10, oktober 1899 - Musik. Bayreuth. Strödda anteckningar från en resa. II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
merling oemotståndligt gaf sina känslor
luft i hänförda bi fallsyttringar. Fru
Cosima satt vid min sida stilla och
tyst, till dess bifallsjublet ändtligen
brusat ut. Hon såg ut som om hon
upp-lefde ett triumfens ögonblick, hvilket
hon ju också gjorde. Bayreuth har
blifvit en makt, en konstinstitution, till
hvilken man vallfärdar från alla
världens trakter, säker om, att vare sig
man är utöfvande artist (musiker i
allmänhet, kapellmästare, instrumentalist
eller sångare) eller blott konstvän,
publik, man därifrån skall medföra de
skönaste impulser.
Som i ett rus vandrade jag från
iFestspielhaus» utan att i trängseln vid
utgången låta imponera på mig vare
sig af krönta eller andra hufvuden
(drottningen af Wurtemberg hade bl. a.
furstligheter sin plats på samma bänk,
där jag jämte andra illustra
personligheter befann mig); vi hade stått inför
konstens majestät, det var det enda allt
uppslukande intrycket. Så småningom
nyktrade jag emellertid till. Prosan
gjorde sig påmind, om icke förr, så nere
vid järnvägsstationen. Jag hade
nämligen för de närmaste fem dagame inga
biljetter och föredrog att resa bort
framför att tillbringa denna tid i Bayreuth.
Där — på stationen — var elt vimmel
af resande från alla kanter af världen,
hvilka skulle afresa i de mest skilda
riktningar. Där satt min vänliga värdinna
och väntade på mig med min packning, i
sällskap med sin äldsta dotter, hon,
som skulle uppträda som »altdeutsche
Jungfrau» i Mästersångarne i Niirnberg.
Då hon hade anställning i en modeaffär,
där hon var upptagen hela dagarne, hade
jag icke sett henne förut. En fullständig
skönhet. Gretchén hade godt att brås
på. Sedan jag hade tagit hand om
min packning och träffat ett par
gemytliga böhmare, som skulle skaffa mig
rekommendationer till Prag, dit jag
ärnade mig, hvilka för öfrigt, så som
det plägar gå i dylika fall, visade sig
fullkomligt värdelösa, hann jag nätt och
jämnt att på järnvägsrestauranten
förtära något mat, förr än tåget brusade
bort.
Jag förbigår mitt uppehåll i det
angenäma, öfverraskande modernt byggda
Prag med dess vackra skuggiga park
»Baumgarten», trefna promenader på
öarne i Moldaus ström samt
minnesrika platser, hvaribland det mesta
intrycket gjordes af den gamla borgen
»Hradschin» och Wallensteins palais,
Nepomuksbron med dess krucifix och
helgonbilder samt — kontrast 1 —
den gamla fridfulla judekyrkogården,
med sina tårepilar och mångtusende
grafvar, kantade med på orientaliskt
vis hopade stenar, hvilken liknade ett
kolossalt grafmonument öfver hela den
gamla ärevördiga kastafskilda
judendomen. På återvägen hade jag ämnat
stanna i Karlsbad, något som
emellertid på grund af en del motigheter,
som ej höra hit, icke lät sig göra,
utan fortsatte jag direkt till Bayreuth,
dit jag anlände midt på söndags
middagen, då staden dåsade i solsken och
hälgdagshvila. En lämplig inledning
till föreställningen af Parsifal, som är
ett religiöst verk, hälften oratorium,
hälften medeltida mysterium.
»Biihnen-weihfestspiel» kallar Wagner det och
säkert är, att det åhöres i en stämning, så
andaktsfull som under en gudstjänst,
så högtidlig, att den till och med
lägger sordin på bifallsyttringarne.
Gral-riddames underbara gudstjänster visas
i bilder, stämningsfulla som en
medeltida legend och under toner, sällsamma
och sköna, brinnande af andakt och
mystik. När undret sker, kalken
af-slöjas och sprider sitt flammande,
blodröda sken öfver den dunkelt belysta
underbara sceniska taflan, dar de
uppträdandes orientaliska dräkter och den
hela sagolika utstyrseln egendomligt
svär mot den nästan katolska ritualen,
så upplefver man en stämningsscen,
så underbar och gripande, att ingen
kan värja sig mot dess fascinerande
makt. Vi lefva i en undrets värld, där
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
