Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 11, november 1899 - Karl August Ehrensvärd å Dömestorp. Skiss af Karl Neuman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lust af 26 transportfartyg måste retirera
till Svartholmen»
Till bevis för vårt påstående att
konungen bar skulden till den olyckliga
utgången af detta slag, skola vi
anföra följande bref från en officer vid
Upplands regemente, hvilket bref i
afskrift finnes i säteriet Lindhults i
mellersta Halland arkiv. Han skrifver:
»Skärgårdsflottan, 43 segel med
smått och stort, låg vid Svensksund,
soutinerad af ett landbatteri, sundet
bakom igenstängdt med stark
försänkning, en förpost vid Korkiansari,
1 mil därifrån, som ej kunde
forceras så länge den agerade defensivt.
Den i5:de åt konungen middag hos
grefve Ehrensvärd. Efter måltiden
påkom honom en synnerlig lust att få
se ett spektakel af en sjöaflar. Faran
föreställdes, men förgäfves. Ryssarne
atta-querades och vår förpost repousserades
på 1/i mil nära vår flotta, dock utan
vidare förlust. Nu blefvo ryssarne
mästare af situationen och upptäckte äfven
snart, att vår flotta figurerade med
coopvardie-fartyg i linien. Ryska flottan,
nyligen förstärkt, utgjorde inalles 126
segel med smått och stort. — — —
Grefve Ehrensvärd måtte under hetaste
elden gå från Björn-Järnsida till Ragvald,
därifrån till Oden, allt som han såg
dem i begrepp att stryka flagg.––––-
Hela flottan viste oförlikneliga prof
af ståndaktighet och bravour som mången
anser öfverdrifven i en så otacksam
Epoque. — — — Efter affairens slut
gick grefve Ehrensvärd, i en slup från
Oden, i land till kungen och sade: Jag
kommer för att nedlägga befälet, sedan
nu ingen flotta existerar att föra befäl
öfver. Kungen svarade: Jag har själf
sett grefven göra allt hvad göras
kunde.»
Det uppgifves — om vi icke
misstaga oss är Adlerberth källan — att
konungen belönat den slagne som för
en seger, nämligen med svärdsordens stora
kors. Detta är dock icke
öfverens-stämmande med värkliga förhållandet.
Konungen var i själfva verket mycket
missnöjd med Ehrensvärd och ville
aflägsna honom från krigsskådeplatsen.
Härom skrifver Ehrensvärd själf:
»I middags (den 7 sept.) kom Klercker
till mig med en hjärtans hemlig
uppsyn och berättade, att K. M:t i går varit
på varfvet och förtrott honom att han
önskade jag skulle projectera, det jag
ville fara till Karlskrona, ty han torde
intet proponera detta själf, i fruktan
att jag skulle taga det som en tort. —
»Jaså», svarte jag, »intet annat än det,
jag ska* dragan ur embarra’nl» — Straxt
e. m. gick jag till K. M:t och sade
honom att min Esquader vore nu så
afstympad, att det ej mera vore ett
kommando för mig, så torde han vara
af den godheten och låta mig vidtaga
min gamla tjänst i Karlskrona. — »Allt
för gärna, jag hade velat proponera
er det — — när vill ni resa?» —
»Ja», svarte jag, »jag vet det, och jag
vill resa ju förr dess häldre.»
Först efter detta förklarande fick han
emottaga svärdsordens kraschan — icke
storkorset — fastän utnämningen var
— antedaterad.
Han skrifver därom den 9 sept.:
»I dag har K. M:t belönt oss för
bataljen. Jag fick crachan, men som
hela världen såg att vi blefvo slagne
den dagen, och det var ej möjligt
inbilla någon det vi hade vunnit, så
gafs hos oss inga Stora Kors. Men
hvårföre Plåten och Gust. Wachtmeister
fin go Stora Korset för den hufvudstupa
gjorda reträtten från Högforss vet jag
ej. — General Plåten, som blef dubbadi
förrgårs, hade sagt åt kungen i detsamma,
att han anser sig ovärdig sin belöning,
om ej flottan får sina belöningar. Vi
fingo dem i går afton och nu
ante-daterade af d. 27.»
Dessa bref torde tydligare än något
annat visa. att den gängse
uppfattningen om konungens storslagna
ädelmod vid det ifrågavarande tillfället är
gripen ur luften. Ehuru själf skuld till
den olyckliga utgången lät han ändock
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
