Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 12, december 1899 - Hvad har blifvit af Andrée-expeditionen? Återblick och granskning. Af Nils Ekholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BALLONGEN STRAX EFTER I PPSTIGNI NC. EN D. n JULI 1897. M• ^Éachuron f«tn.
till
världsutställningen i
Philadelphia
och denna
resa i ngaf
honom utan
tvifvel första
tanken på [-luftballongfärden,-]
{+luftballong-
färden,+} ty
han
berättade mig en
gång
åtskilligt om en
amerikansk [-luftseglarefamilj,-]
{+luftseglarefa-
milj,+} hvars
bekantskap
han där
gjorde och som
väckte hans
lifliga
intresse för
denna * idrott.
Vår första
bekantskap gjordes i början af 188o-talet,
och då vetenskapsakademien på hösten
1881 uppdrog åt mig att vara ledare af
en meteorologisk-magnetisk expedition,
som skulle öfvervintra på Spetsbergen,
föreslog jag Andrée att medfölja. Efter
någon tvekan antog han förslaget, och
så samarbetade vi under mer än ett
års tid med lif och lust, ehuru icke
utan slitningar. Det fanns i Andrées
lynne en sällsam blandning af
planmässig försiktig beräkning, okuflig
energi och arbetslust med obetänksamhet
och öfvermod. Det senare förorsakade
expeditionen värkliga och allvarsamma
svårigheter, hvilka Andrée dock
sedermera, så vidt möjligt var, godtgjorde
genom sin duglighet och arbetsförmåga
både såsom ingeniör och
vetenskapsman, då han fick sitt rätta arbetsfält.
På ett utmärkt sätt skötte han vid
stationen de luftelektriska iakttagelserna,
hvilka ännu äro de enda i sitt slag
från en polarstation. Sedan Andrée
efter hemkomsten blifvit år 1884 an-
ställd såsom öfveringeniör vid kungliga
patentbyrån, hvilade i flera år hans
äfventyrslust. Men år 1892 företog
han på försök en ballongfärd med den
norske luftseglaren Francesco Cetti och
därmed inslog han på den bana, som
gjort honom omtalad icke blott i den
vetenskapliga världen — ty där hade
han redan gjort sig ett namn — utan
öfver hela världen. Han erhöll af
»Lars Hiertas Minne» ett anslag af
5000 kronor till inköp af en ballong
om 1000 kubikmeter, som tillverkades
af Gabriel Yon i Paris och döptes till
»Svea*. Ett ytterligare understöd af
vetenskapsakademien satte honom i
stånd att utrusta sig med förstklassiga
meteorologiska instrument och så
utförde han på ett beundransvärdt sätt
nio luftresor i olika delar af vårt land.
Ensam skötte han såväl navigeringen
som iakttagelserna, hvilka han med stor
omsorg bearbetade och publicerade i
vetenskapsakademiens skrifter. Men
svenska allmänheten, som då ännu be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
